Arbetar med sidan !!! Oblatmissionärerna

Breviar - Kyrkans dagliga bön

Psalterium för Stockholms katolska stift - 2015 - länk

Tillbaka

Invitatorium
Den 11 december 2017, måndag
2 måndag i advent
Damasus I påve

Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Kom, låt oss tillbedja honom.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)


[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.


Laudes
Den 11 december 2017, måndag
2 måndag i advent
Damasus I påve

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Hör rösten, manande och klar:
"Ur natten bryter dagen fram,
må mörkrets alla makter fly,
ty Kristus närmar sig i skyn."

Var sargad själ må fatta mod
och för sin sjukdom söka bot,
ty nu går morgonstjärnan opp
som skänker åt de slagna hopp.

Se, Lammet nalkas, sänt av Gud
till lösen för all världens skuld.
Så låt oss bedja gråtande
om syndernas förlåtelse.

Må Herren, då han träder fram
en gång i majestät och glans,
ej döma så, som vi förtjänt,
men visa sin barmhärtighet.

Gud Fadern vare tack och lov,
och ära ske hans ende Son
och Anden, Herren, Tröstaren,
i evigheters evighet. Amen.

eller: Tidens mått... ⇓⇑

Ant. 1 När skall jag få träda fram inför Guds ansikte?

Psalm 42
Längtan efter Gud och hans tempel
Den som törstar skall komma, och den som vill skall fritt få dricka av livets vatten (Upp 22:17)


Som hjorten trängtar till vattenbäckar, *
så trängtar min själ efter dig, o Gud.

Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden. *
När skall jag få träda fram inför Guds ansikte?

Mina tårar är min föda både dag och natt, *
ty ständigt säger man till mig: ”Var är nu din Gud?”

Jag överväldigas av sorg när jag minns *
hur jag gick i festtåget upp till Guds hus,

under fröjderop och tacksägelse, *
i skaran som höll högtid.

Varför är du så bedrövad, min själ, *
varför så orolig i mig?

Hoppas på Gud,
ty jag skall åter få tacka honom, *
min frälsning och min Gud.

Min själ är bedrövad, därför tänker jag på dig *
i Jordans land, på Hermons höjder, på Misars berg.

Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall, *
alla dina svallande böljor går fram över mig.

Om dagen må Herren ge mig sin nåd,
och om natten vill jag sjunga till hans ära *
och be till Gud, som är mitt liv.

Jag vill säga till Gud, min klippa: +
”Varför har du glömt mig, *
varför måste jag gå sörjande, trängd av fiender?”

Det är som om man krossade benen i min kropp,
när mina ovänner smädar mig, *
när de ständigt säger till mig: ”Var är nu din Gud?”

Varför är du så bedrövad, min själ, *
varför så orolig i mig?

Hoppas på Gud,
ty jag skall åter få tacka honom, *
min frälsning och min Gud.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 När skall jag få träda fram inför Guds ansikte?

Ant. 2 Låt din barmhärtighets ljus lysa över oss, o Gud.

Canticum
Syr 36:1-7,13-16
Bön för den heliga staden Jerusalem
Detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus (Joh 17:3)


Förbarma dig över oss, du som är allas Gud,
vänd din blick till oss, *
och låt din barmhärtighets ljus lysa över oss.

Låt alla hednafolk känna fruktan för dig, *
de som inte söker dig,

så att de förstår att ingen Gud finns utom du *
och så förkunnar dina storverk.

Lyft din hand över de främmande folken, *
så att de ser din makt.

Liksom du visat dem din helighet genom oss *
må du visa oss din storhet genom dem,

så att de inser, Herre, det som vi har insett: *
att det finns någon annan Gud än du.

Förnya dina tecken, låt undren ske på nytt, *
vinn ära med din hand, visa styrkan i din högra arm.

För samman alla Jakobs stammar, *
så att du kan ge dem arvet som du fordom gjorde.

Förbarma dig över ditt folk,
det folk över vilket ditt namn blivit åkallat, *
över Israel, som du liknat vid din förstfödde son.

Visa barmhärtighet mot din helgedoms stad, *
mot Jerusalem, som är din viloplats.

Uppfyll Sion med ditt majestät, *
och låt ditt tempel fyllas av din härlighet.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Låt din barmhärtighets ljus lysa över oss, o Gud.

Ant. 3 Prisad vare du i din himmelska boning.

Psalm 19 A
Lovsång till Skaparen
Han skall komma ner till oss från höjden … och styra våra fötter in på fredens väg (Luk 1:78–79)


Himlarna förkunnar Guds ära, *
och fästet vittnar om hans händers verk.

Den ena dagen talar därom till den andra, *
den ena natten kungör det för den andra.

Det är inget tal eller ljud vars röst inte hörs:
de sträcker sig ut över hela jorden, *
och deras ord går till världens ändar.

Åt solen har han gjort en hydda i dem,
den är som en brudgum som går ut ur sin kammare, *
den fröjdar sig, som en hjälte, att löpa sin bana.

Vid himlens ände går den upp,
dess omlopp når till himlens gränser, *
och inget är dolt för dess hetta.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Prisad vare du i din himmelska boning.

Kort läsning
Jes 2:3


Kom, låt oss dra upp till Herrens berg, upp till Jakobs Guds hus, för att han må undervisa oss om sina vägar, så att vi kan vandra på hans stigar. Ty från Sion skall lag utgå, och Herrens ord från Jerusalem.

Responsorium

Över dig, Jerusalem, uppgår Herren, + och hans härlighet uppenbaras över dig.
Över dig, Jerusalem, uppgår Herren, + och hans härlighet uppenbaras över dig.
Folken skall vandra i ditt ljus,
+ och hans härlighet uppenbaras över dig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Över dig, Jerusalem, uppgår Herren, + och hans härlighet uppenbaras över dig.

Ant. Herren säger: Omvänd er, Guds rike är nära. Halleluja.

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79


Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.

Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids hus,

så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,

frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.

Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:

att rycka oss ur våra fienders hand *
och låta oss tjäna honom utan fruktan,

rena och rättfärdiga inför honom *
i alla våra dagar.

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. Herren säger: Omvänd er, Guds rike är nära. Halleluja.

Förbön

Låt oss be till Återlösaren som skall komma för att ur dödens våld rycka dem som vänder om till honom:
R. Kom, Herre Jesus.

Vi förkunnar din ankomst, Herre
- befria oss därför från självhävdelsens ande.
Låt din kyrka, som du själv har grundat
- lovprisa ditt namn bland folken.
Herre, må din lag upplysa våra ögon
- och bevara det folk som satt sitt hopp till dig.
Du har gett varje kristen en profetisk uppgift
- låt oss därför sprida din närvaros glädje i världen.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön
Herre, låt vår bön stiga upp inför dig som ett välbehagligt offer, och låt oss, renade till ande, själ och kropp, möta din Son i människoblivandets mysterium. Genom honom Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.
eller:
Herre, den helige påven Dåmasus vördade och älskade dina martyrer. Låt också oss hålla dessa dina vittnen i levande och kärleksfullt minne. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.


Texter från: "Kyrkans dagliga bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1990 Tryckt med bidrag från Missionary Oblates of Mary Immaculate, United States Province, överlämnat till minne av bp John Taylor OMI.
Läsningar från "Läsningar till Kyrkans Dagliga Bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1996.
Förord till "Kyrkans dagliga Bön" av bp Hubertus Brandenburg