Arbetar med sidan !!! Oblatmissionärerna

Breviar - Kyrkans dagliga bön

Psalterium för Stockholms katolska stift - 2015 - länk

Tillbaka

Non
Den 18 juni 2018, måndag
måndag i 11 veckan 'under året'

(eller - med tilläggspsalmer)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.

En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.

Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.

eller: Du Guds Ande, var vår styrka ⇓⇑



Ant. 1 Jag begrundar dina befallningar; genom dem har du behållit mig vid liv.

Psalm 119:XII (89-96)

Herre, i evighet *
står ditt ord fast i himlen.

Från släkte till släkte varar din trofasthet. *
Du har grundat jorden, och den består.

Allt består än i dag enligt din befallning, *
allting måste tjäna dig.

Om inte din lag hade varit min lust, *
hade jag förgåtts i mitt elände.

Aldrig skall jag glömma dina stadgar, *
genom dem har du behållit mig vid liv.

Rädda mig, jag är din, *
jag begrundar dina befallningar.

Gudlösa vaktar på mig, de vill förgöra mig, *
men jag ger akt på dina vittnesbörd.

Jag har sett att allt annat har gränser, *
men ditt bud är omätligt i vidd.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Jag begrundar dina befallningar; genom dem har du behållit mig vid liv.


Ant. 2 Herre, du är min tillförsikt alltifrån min ungdom.

Psalm 71
Herre, min trygghet ända från min ungdom
Gläd er i hoppet, var uthålliga i lidandet (Rom 12:12)

I


Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, *
låt mig aldrig komma på skam.

Rädda och befria mig i din rättfärdighet, *
hör min bön och hjälp mig.

Var mig en klippa där jag får bo *
och dit jag alltid kan fly,

ty du har lovat mig din hjälp, *
du är mitt bergfäste och min borg.

Min Gud, befria mig ur den gudlöses våld, *
ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.

Du, Herre, min Gud, är mitt hopp, *
min tillförsikt alltifrån min ungdom.

Du har varit mitt stöd ända från moderlivet, +
du har förlöst mig ur min moders liv, *
dig gäller ständigt mitt lov.

Många avskräcks av mitt öde, *
men du är min starka tillflykt.

Låt min mun vara full av ditt lov, *
hela dagen av din ära.

Förkasta mig inte i min ålderdoms tid, *
överge mig inte när min kraft försvinner.

Mina fiender talar om mig, *
de ser vad som drabbat mig och säger till varandra:

”Gud har övergivit honom, +
förfölj och grip honom, *
ty det finns ingen som räddar.”

Gud, var inte långt ifrån mig, *
min Gud, skynda till min hjälp.

Må de som står mig emot komma på skam och förgås, *
må de som vill mig ont höljas i vanära och skam.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Herre, du är min tillförsikt alltifrån min ungdom.


Ant. 3 Överge mig inte, o Gud, i min ålderdom.

II

Men jag skall alltid hoppas på dig *
och mer och mer sjunga ditt lov.

Min mun skall förkunna din rättfärdighet, +
hela dagen din godhet, *
ty jag känner inget mått på den.

Jag skall frambära Herrens väldiga gärningar, *
jag skall prisa din rättfärdighet, ja, endast din.

Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom, *
och än i dag förkunnar jag dina under.

Så överge mig inte heller, o Gud, *
i min ålderdom, när jag blir grå.

Låt mig få berätta om din makt för kommande släkten, *
om din kraft för alla dem som skall komma.

Din rättfärdighet, Gud, når ända upp till himlen. *
Du som har gjort så stora ting, o Gud, vem är dig lik?

Du har sänt över oss olyckor och nöd,
men du skall åter göra oss levande *
och föra oss upp igen ur jordens djup.

Ja, låt mig åter få stå upp, *
och trösta mig igen.

Då vill jag tacka dig till harpa för din trofasthet, min Gud, *
jag vill lovsjunga dig till lyra, du Israels Helige.

Mina läppar skall jubla, jag vill prisa dig, *
min själ skall jubla, ty du har räddat mig.

Min tunga skall hela dagen förkunna din rättfärdighet, *
ty de som ville mig ont får vika tillbaka i skam.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Överge mig inte, o Gud, i min ålderdom.

Kort läsning
Kol 1:21-22


Ni som förut stod utanför och visade ert fientliga sinnelag i era onda gärningar, också er har han nu försonat med sig genom att Kristus led döden med sin jordiska kropp. Han skall låta er träda fram inför sig, heliga och fläckfria och oförvitliga.

Lovsjung Herren, ni hans fromma,
prisa hans heliga namn.

Slutbön

Du kallar oss, Herre, vid nionde timmen, när Petrus och Johannes gick upp till templet. Hör nu vår bön i Jesu namn och skänk din hälsa och frälsning åt alla som åkallar det. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Texter från: "Kyrkans dagliga bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1990 Tryckt med bidrag från Missionary Oblates of Mary Immaculate, United States Province, överlämnat till minne av bp John Taylor OMI.
Läsningar från "Läsningar till Kyrkans Dagliga Bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1996.
Förord till "Kyrkans dagliga Bön" av bp Hubertus Brandenburg