Johannes Döparens födelse
2018-06-24

Första läsningen
Jes 49:1-6
(Herren kallade mig redan i moderlivet)


Läsning ur profeten Jesajas bok.
Hör på mig, ni havsländer,
och ge akt på detta, ni folk som bor i fjärran.
Herren kallade mig, när jag ännu var i moderlivet,
han nämnde mitt namn, medan jag låg i min moders sköte.
Och han gjorde min mun lik ett skarpt svärd
och gömde mig under sin hands skugga.
Han gjorde mig till en vass pil
och dolde mig i sitt koger.
Och han sade till mig: »Du är min tjänare, Israel,
genom vilken jag vill förhärliga mig.«
Men jag tänkte: »Förgäves har jag mödat mig,
fruktlöst och fåfängt har jag förtärt min kraft.
Dock, min rätt är hos Herren
och min lön hos min Gud.«
Och nu säger Herren,
han som danade mig till sin tjänare,
när jag ännu var i moderlivet,
för att jag måtte föra Jakob tillbaka till honom,
så att Israel inte rycktes bort
ty jag är ärad i Herrens ögon,
och min Gud har blivit min starkhet —
han säger:
Det är för litet för dig, då du är min tjänare,
att endast upprätta Jakobs stammar
och föra tillbaka de bevarade av Israel.
Jag vill sätta dig till ett ljus för hednafolken,
för att min frälsning må nå till jordens ända
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm (689)
Ps 139:1-3, 13-15

R.
Jag tackar dig för att du har danat mig så underbart

Herre, du utrannsakar mig och känner mig. †
Vare sig jag sitter eller står vét du det, *
du förstår mina tankar fjärran ifrån.
Vare sig jag går eller ligger, útforskar du det, *
och med alla mina vägar är du förtrógen. R.

Ty du har skapat mina njúrar, *
du vävde mig i min moders lív.
Jag tackar dig för att jag är danad så únderbart, *
förunderliga är dina verk, det vet min själ. R.

Benen i min kropp var inte dolda för dig
när jag bereddes i det fördólda, *
när jag bildades i jordens djúp. R.

Andra läsningen
Apg 13:22-26
(Johannes förberedde Jesu framträdande)


Läsning ur Apostlagärningarna.
Paulus sade i synagogan i Antiochia i Pisidien: »Gud upphöjde David till kung över dem. Honom gav han sitt vittnesbörd: Jag har funnit David, Ishais son, en man efter mitt sinne, som skall förverkliga alla mina planer. Det är bland hans efterkommande som Gud enligt sitt löfte har kallat fram en räddare åt Israel: Jesus, vars framträdande Johannes förberedde genom att förkunna omvändelse och dop för hela Israels folk. Och när Johannes verk närmade sig sitt slut sade han: ’Jag är inte den som ni tror. Han kommer efter mig, och jag är inte värdig att knyta av honom sandalerna.’
Mina bröder, ni som stammar från Abraham och alla ni här som fruktar Gud, till er har budskapet om denna räddning sänts.« Så lyder Herrens ord.

Halleluja
Luk 1:76

Du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet,
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Evangelium
Luk 1:57-66, 80
(Johannes födelse)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
För Elisabet var tiden inne att föda, och hon födde en son. Hennes grannar och släktingar fick höra vilken stor barmhärtighet Herren hade visat henne, och de gladde sig med henne. På åttonde dagen kom de för att omskära pojken, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. Men då sade hans mor: »Nej, han skall heta Johannes.« De sade till henne: »Det finns ingen i din släkt som bär det namnet.« Och de gjorde tecken åt fadern att låta dem veta vad barnet skulle kallas. Han bad om en skrivtavla och skrev: »Johannes är hans namn«, och alla förvånade sig. Med en gång löstes hans läppar och hans tunga, och han talade och prisade Gud. Alla de kringboende greps av fruktan, och överallt i Judeens bergsbygd talade man om detta som hade hänt. Och alla som hörde det lade det på minnet och frågade sig: Vad skall det inte bli av detta barn? Ty Herrens hand var med honom. Och pojken växte och blev stark i anden. Och han vistades i öde trakter till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

måndag i 12 veckan 'under året'
David av Munktorp abbot
2018-06-25

Första läsningen
2 Kung 17:5–8, 13–15a, 18
(Inget annat blev kvar än Judas stam ensam)


Läsning ur andra Kungaboken.
Kungen i Assyrien drog upp och angrep hela landet och tågade mot Samaria och belägrade det i tre år. I Hoseas nionde regeringsår intog kungen i Assyrien Samaria och förde Israel bort till Assyrien och lät dem bo i Hala och vid Habor — en ström i Gosan — och i Mediens städer.
Israels barn hade ju syndat mot Herren, sin Gud, som hade fört dem upp ur Egyptens land, undan faraos, den egyptiske kungens, hand, och de hade fruktat andra gudar. De hade också vandrat enligt de folks stadgar som Herren hade fördrivit för Israels barn och enligt de stadgar som Israels kungar hade gjort upp.
Herren hade varnat både Israel och Juda genom alla sina profeter och siare och sagt: »Vänd om från era onda vägar och håll mina bud och stadgar — enligt hela den lag som jag gav era fäder — likaså vad jag har låtit säga er genom mina tjänare profeterna.« Men de ville inte höra utan var hårdnackade som deras fäder, vilka inte trodde på Herren, sin Gud. De förkastade hans stadgar och det förbund som han hade slutit med deras fäder och de förordningar som han hade gett dem. Därför blev också Herren mycket vred på Israel och försköt dem från sitt ansikte, så att inte något annat blev kvar än Judas stam ensam.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 60:3–5, 12–13 (R. 7b)

R.
Bönhör oss, Herre, och hjälp oss.

Gud, du har förkastat oss och brutit ned oss.
Din vrede har drabbat oss. Upprätta oss igen! R.

Du har kommit landet att bäva och rämna.
Hela nu dess revor, ty det vacklar.
Hårt har du prövat ditt folk,
du har slagit i åt oss rusande vin. R.

Har du, o Gud, förkastat oss,
vill du inte dra ut med våra härar?
Stå oss bi i kampen mot fienden,
ty människor kan inte ge oss hjälp. R.

Halleluja
Heb 4:12

Guds ord är levande och verksamt,
och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.

Evangelium
Matt 7:1–5
(Ta först bort bjälken ur ditt eget öga)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med skall ni dömas, och med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte märker bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga — du som har en bjälke i ditt öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

tisdag i 12 veckan 'under året'
2018-06-26

Första läsningen
2 Kung 19:9b–11, 14–21, 31–35a, 36
(Jag skall beskydda denna stad
för min tjänare Davids skull)


Läsning ur andra Kungaboken.
Sanherib, kungen i Assyrien, skickade sändebud till Hiskia och sade: »Så skall ni säga till Hiskia, Judas kung: Låt inte din Gud, som du förtröstar på, bedra dig, så att du tänker: ’Jerusalem skall inte bli givet i den assyriske kungens hand.’ Du har ju hört vad kungarna i Assyrien har gjort med alla andra länder, hur de har gett dem till spillo. Och du skulle nu bli räddad!«
När Hiskia hade mottagit brevet av sändebuden och läst det, gick han in i Herrens hus, och där bredde Hiskia ut det inför Herrens ansikte. Och Hiskia bad inför Herrens ansikte och sade: »Herre, Israels Gud, du som tronar på keruberna, du ensam är Gud, den som råder över alla riken på jorden. Du har gjort himmel och jord. Herre, böj ditt öra till detta och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Ja, hör Sanheribs ord, det budskap som han har smädat den levande Guden med. Det är sant, Herre, att kungarna i Assyrien har förött folken och deras land. Och de har kastat deras gudar i elden. Ty dessa var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten, därför kunde de förgöra dem. Men rädda oss nu, Herre, vår Gud, ur hans hand, så att alla riken på jorden erfar att du, Herre, ensam är Gud.«
Då sände Jesaja, Amos’ son, bud till Hiskia och lät säga: »Så säger Herren, Israels Gud: Det som du har bett mig om angående Sanherib, kungen i Assyrien, det har jag hört. Så är nu detta det ord som Herren har talat om honom: Hon föraktar dig och smädar dig, jungfrun dottern Sion. Hon skakar på huvudet åt dig, dottern Jerusalem. Ty från Jerusalem skall utgå en kvarleva, en räddad skara från Sions berg. Herrens nitälskan skall göra detta.
Därför säger Herren så om kungen i Assyrien: Han skall inte komma in i denna stad och inte skjuta någon pil dit in. Han skall inte mot den föra fram någon sköld eller kasta upp någon vall mot den. Samma väg han kom skall han vända tillbaka, och in i denna stad skall han inte komma, säger Herren. Ty jag skall beskydda och rädda denna stad för min och min tjänare Davids skull.«
Samma natt gick Herrens ängel ut och slog i assyriernas läger 185 000 man. Då bröt Sanherib, kungen i Assyrien, upp och tågade tillbaka. Och han stannade sedan i Nineve.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 48:2–4, 10–11 (R. 9d)

R.
Gud håller sin stad vid makt i evighet.

Stor och högtlovad är Herren
i den stad där vår Gud har sin boning.
Skönt reser sig hans heliga berg,
en fröjd för hela jorden. R.

Berget Sion längst uppe i norr,
den store konungens stad.
Gud bor i dess palats,
han har gjort sig känd som ett värn. R.

Vi tänker, o Gud, på din nåd,
när vi står i ditt tempel.
Som ditt namn, o Gud,
så når ditt lov intill jordens ändar,
din högra hand är full av rättfärdighet. R.

Halleluja
Joh 8:12

Jag är världens ljus, säger Herren.
Den som följer mig skall ha livets ljus.

Evangelium
Matt 7:6, 12–14
(Gör för människorna det ni vill att de skall göra för er)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Ge inte det som är heligt åt hundarna och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er.
Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.
Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

onsdag i 12 veckan 'under året'
Kyrillos av Alexandria biskop och kyrkolärare
2018-06-27

Första läsningen
2 Kung 22:8–13; 23:1–3
(Allt folket trädde in i förbundet)


Läsning ur andra Kungaboken.
Översteprästen Hilkia sade till sekreteraren Safan: »Jag har funnit lagboken i Herrens hus.« Och Hilkia gav boken åt Safan, och han läste den. Därefter gick sekreteraren Safan in till kungen och avgav sin berättelse inför kungen. Han sade: »Dina tjänare har tömt ut de pengar som fanns i templet och har överlämnat dem åt de män som förrättar arbete som tillsyningsmän vid Herrens hus.« Vidare berättade sekreteraren Safan för kungen och sade: »Prästen Hilkia har gett mig en bok.« Och Safan föreläste den för kungen.
När kungen nu hörde lagbokens ord, rev han sönder sina kläder. Och kungen befallde prästen Hilkia och Ahikam, Safans son, och Akbor, Mikajas son, och sekreteraren Safan och Asaja, kungens tjänare, och sade: »Gå och fråga Herren för mig och för folket, ja, för hela Juda, angående det som står i denna bok som nu har blivit funnen. Ty stor är Herrens vrede, den som är upptänd mot oss, därför att våra fäder inte har velat lyssna till denna boks ord och inte har gjort allt som är oss föreskrivet.«
Då sände kungen iväg män som samlade till honom alla de äldste i Juda och Jerusalem. Och kungen gick upp i Herrens hus, och alla Judas män och alla Jerusalems invånare följde honom, också prästerna och profeterna, ja, allt folket, från den minste till den störste. Och han läste upp för dem allt vad som stod i förbundsboken, som hade blivit funnen i Herrens hus. Och kungen trädde fram till pelaren och slöt inför Herrens ansikte det förbundet, att de skulle följa efter Herren och hålla hans bud, hans vittnesbörd och hans stadgar, av hela sitt hjärta och av hela sin själ, och hålla detta förbunds ord, dem som var skrivna i denna bok. Och allt folket trädde in i förbundet.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 119:33–37, 40 (R. 33a)

R.
Visa mig, Herre, dina stadgars väg.

Visa mig, Herre, dina stadgars väg,
så vill jag ta den i akt intill slutet. R.

Ge mig förstånd, så vill jag ta din lag i akt
och hålla den av allt mitt hjärta. R.

Led mig på dina befallningars stig,
ty till den har jag behag. R.

Vänd mitt hjärta till dina vittnesbörd,
låt det inte vika av till orätt vinning. R.

Vänd bort mina ögon,
så att de inte ser efter fåfänglighet,
behåll mig vid liv på dina vägar. R.

Se, jag längtar efter dina bud.
Behåll mig vid liv genom din rättfärdighet. R.

Halleluja
Joh 15:4a, 5b

Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er, säger Herren.
Om någon är kvar i mig, bär han rik frukt.

Evangelium
Matt 7:15–20
(På deras frukt skall ni känna igen träden)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar. På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen eller fikon på tistlar? Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett uselt träd bära bra frukt. Varje träd som inte bär bra frukt huggs ner och kastas i elden. På deras frukt skall ni alltså känna igen dem.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

Irenaeus av Lyon biskop och martyr
Irenaeus av Lyon biskop och martyr
2018-06-28

Första läsningen
2 Kung 24:8–17
(Jojakin och de mäktiga i landet fördes till Babel)


Läsning ur andra Kungaboken.
Jojakin var arton år gammal, när han blev kung, och han regerade tre månader i Jerusalem. Hans moder hette Nehusta, Elnatans dotter, från Jerusalem. Han gjorde vad ont var i Herrens ögon, alldeles så som hans fader hade gjort.
Vid den tiden drog den babyloniske kungen Nebukadnessars tjänare upp till Jerusalem, och staden blev belägrad. Och Nebukadnessar, kungen i Babel, kom till staden, medan hans tjänare belägrade den. Då gav sig Jojakin, Judas kung, åt kungen i Babel med sin moder och med sina tjänare, sina hövitsmän och hovmän. Och kungen i Babel fängslade honom så i sitt åttonde regeringsår. Och han förde bort därifrån alla skatter i Herrens hus och skatterna i kungshuset. Han bröt också loss beläggningen från alla gyllene föremål som Salomo, Israels kung, hade låtit göra för Herrens tempel, detta i enlighet med vad Herren hade hotat. Och han förde bort i fångenskap hela Jerusalem, alla hövitsmän och alla tappra stridsmän. 10 000 förde han bort, även alla timmermän och smeder. Inga andra lämnades kvar än de obetydligaste av folket i landet.
Han förde Jojakin bort till Babel. Dessutom förde han kungens moder, kungens hustrur och hans hovmän samt de mäktiga i landet som fångar bort från Jerusalem till Babel, likaså alla stridsmännen, 7 000, och timmermännen och smederna, 1 000, allesammans raska och krigsdugliga män. Dessa fördes nu av den babyloniske kungen i fångenskap till Babel.
Men kungen i Babel gjorde hans farbroder Mattanja till kung i hans ställe och ändrade dennes namn till Sidkia.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 79:1–5, 8–9 (R. 9b)

R.
Herre, rädda oss, för ditt namns skull.

Gud, hedningarna har trängt in i ditt eget land,
de har orenat ditt heliga tempel,
de har gjort Jerusalem till en stenhop.
De har gett dina tjänares kroppar
till mat åt himlens fåglar,
dina frommas kött åt markens djur. R.

De har utgjutit deras blod som vatten,
runt omkring Jerusalem,
och ingen finns som begraver dem.
Vi har blivit till vanära för våra grannar,
till spott och hån för dem som bor omkring oss.
Hur länge, Herre? Skall du vredgas för alltid?
Hur länge skall din nitälskan brinna som eld? R.

Låt inte våra förfäders missgärningar drabba oss,
skynda oss till mötes i din barmhärtighet,
ty vi är djupt förnedrade. R.

Hjälp oss, Gud, vår frälsare, för din äras skull,
rädda oss, förlåt oss vår synd för ditt namns skull. R.

Halleluja
Joh 14:23

Om någon älskar mig, bevarar han mitt ord,
och min fader skall älska honom, och vi skall komma till honom.

Evangelium
Matt 7:21–29
(Ett hus byggdes på berggrund ett annat på sand)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Inte alla som säger ’Herre, herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. På den dagen skall många säga till mig: ’Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?’ Då skall jag säga dem som det är: ’Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!’
Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem är som en klok man som byggde sitt hus på berggrund. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det rasade inte, eftersom det var byggt på berggrund. Och den som hör dessa mina ord men inte handlar efter dem är som en dåre som byggde sitt hus på sand. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och störtade sig mot hans hus, och det rasade, och raset blev stort.«
När Jesus hade avslutat detta tal, var folket överväldigat av hans undervisning, för han undervisade med makt och inte som deras skriftlärda.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

Petrus och Paulus
2018-06-29

Första läsningen
Apg 12:1-11
(Petrus räddas ur fängelset av en ängel)


Läsning ur profeten Jesajas bok.
Vid den tiden ingrep kung Herodes hårdhänt mot en del av medlemmarna i församlingen. Han lät halshugga Jakob, Johannes bror, och när han såg att judarna gillade detta, fortsatte han och lät också gripa Petrus; det hände under det osyrade brödets högtid. Efter arresteringen satte han honom i fängelse, bevakad av fyra vaktstyrkor om vardera fyra man, för att efter påsken ställa honom inför folket. Petrus hölls alltså fängslad, och i församlingen bad man ivrigt till Gud för honom.
Natten innan Herodes hade tänkt ställa honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor, och utanför dörren fanns vakter som bevakade fängelset. Då stod där plötsligt en ängel från Herren, och ett ljussken fyllde rummet. Ängeln väckte Petrus med en stöt i sidan. »Skynda dig upp«, sade han, och då föll kedjorna från Petrus händer. Ängeln fortsatte: »Ta på dig bältet och sandalerna.« Petrus lydde, och ängeln sade: »Svep om dig manteln och följ mig.« Petrus följde med honom ut, men han förstod inte att det var verkligt, det som skedde genom ängeln, utan trodde att det var en syn. De passerade en vaktpost och sedan en till och kom till järnporten som ledde ut till staden, och den öppnades för dem av sig själv. När de kom ut gick de gatan ner, och då försvann ängeln. Så snart Petrus hade sansat sig sade han: »Nu vet jag verkligen att Herren har skickat sin ängel och räddat mig ur Herodes händer, undan allt som det judiska folket väntat sig.«
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm (631)
Ps 34:2-9

R.
Herrens ängel befriar hans trogna.

Lova med mig Hérren, *
låt oss med varandra upphöja hans námn.
Jag sökte Herren, och han svárade mig, *
och räddade mig ur all min förskräckelse. R.

Se mot honom, ta emot hans ljús, *
era ansikten behöver inte rodna av blygsel.
Här är en betryckt som rópade, †
och Herren hörde honom *
och räddade honom ur all hans nöd. R.

Herrens ängel beskyddar dem som frúktar honom, *
och han befríar dem.
Smaka och se att Herren är gód. *
Salig den som tar sin tillflykt till hónom. R.

Andra läsningen
2 Tim 4:6-8, 17-18
(Jag har kämpat den goda kampen)


Läsning ur Paulus andra brev till Timotheos.
Mitt eget liv utgjuts redan som ett offer, och tiden är inne då jag måste bryta upp. Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. Nu väntar mig rättfärdighetens segerkrans, som Herren, den rättvise domaren, skall ge mig den dagen, och inte bara mig utan alla som längtar efter hans ankomst.
Herren bistod mig och gav mig kraft att fullfölja förkunnelsen för att alla hedningar skulle få höra den, och jag räddades ur lejonets gap, ja, Herren skall rädda mig från allt ont och hjälpa mig in i sitt himmelska rike. Hans är härligheten i evigheters evighet, amen.
Så lyder Herrens ord.

Halleluja
Matt 16:18

Du är Petrus,
och på den klippan skall jag bygga min kyrka,
och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den.

Evangelium
Matt 16:13-19
(Du är Petrus, klippan)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
När Jesus kom till området kring Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: »Vem säger människorna att Människosonen är?« De svarade: »Somliga säger Johannes döparen, men andra säger Elia och andra Jeremia eller någon profet.« — »Och ni«, frågade han, »vem säger ni att jag är?« Simon Petrus svarade: «Du är Messias, den levande Gudens son.« Då sade Jesus till honom: »Salig är du, Simon Barjona, ty ingen av kött och blod har uppenbarat detta för dig, utan min fader i himlen. Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

lördag i 12 veckan 'under året'
Den romerska kyrkans första martyrer
2018-06-30

Första läsningen
Klag 2:2, 10–14, 18–19
(Dotter Sion, ropa högt till Herren)


Läsning ur Klagovisorna.
Utan skonsamhet fördärvade Herren
alla Jakobs boningar.
I sin förgrymmelse bröt han ned dottern Judas fästen,
ja, han slog dem till jorden,
han orenade riket och dess furstar.
Dottern Sions äldste sitter där stumma på jorden,
de har strött jord på sina huvuden
och höljt sig i sorgdräkt.
Jerusalems jungfrur sänker sina huvuden mot jorden.
Mina ögon är förtärda av gråt,
mitt innersta är upprört,
min lever är som utgjuten på jorden
för dottern mitt folks skada,
ty barn och dibarn försmäktar på gatorna i staden.
De ropar till sina mödrar:
»Var får vi bröd och vin?«
Ty försmäktande ligger de som slagna på gatorna i staden,
ja, de ger upp andan i sina mödrars famn.
Vad jämförbart skall jag framlägga för dig,
du dotter Jerusalem?
Vilket liknande öde kan jag dra fram till din tröst,
du jungfru dotter Sion?
Din skada är ju stor som ett hav — vem kan hela dig?
Dina profeters syner var falskhet och flärd,
de blottade inte för dig din missgärning,
så att du kunde bli upprättad.
De utsagor de förkunnade för dig var falskhet och förförelse.
Deras hjärtan ropar till Herren.
Du dottern Sions mur, låt dina tårar rinna som en bäck,
både dag och natt,
låt dig inte förtröttas, unna inte ditt öga någon ro.
Stå upp, ropa högt i natten, när dess väkter börjar,
utgjut ditt hjärta som vatten inför Herrens ansikte.
Lyft upp till honom dina händer för dina barns liv, ty de försmäktar av hunger i alla gators hörn.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 74:1–7, 20–21 (R. 19b)

R.
Herre, glöm inte dina förtryckta.

Gud, varför har du så länge förkastat oss?
Varför brinner din vrede mot fåren i din hjord?
Tänk på din menighet, som du fordom förvärvade,
den stam som du gjorde till din egen,
tänk på Sions berg, där du har din boning. R.

Vänd dina steg till den plats
där förödelse råder utan ände
– allt har ju fienden fördärvat i templet.
Dina motståndare har skränat på din heliga plats,
de har satt upp sina tecken som rätta tecken.
Det var en syn, som när man höjer yxor mot en skog. R.

Alla dess snidverk har de krossat med yxa och bila.
De har satt eld på din helgedom
och orenat ditt namns boning ända till grunden. R.

Tänk på förbundet,
ty våldsnästen finns i varje vrå i landet.
Låt den förtryckte vika tillbaka med skam,
låt den betryckte och den fattige lova ditt namn. R.

Halleluja
Matt 8:17

Han tog vår svaghet,
och våra sjukdomar lyfte han av oss.

Evangelium
Matt 8:5–17
(Många skall komma från öster och väster
och ligga till bords med Abraham och isak och Jakob)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden då Jesus gick in i Kafarnaum, kom en officer fram till honom och bad om hjälp: »Herre, min tjänare ligger förlamad där hemma och har svåra plågor.« Jesus sade: »Skall då jag komma och bota honom?« Officeren svarade: »Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord, så blir pojken frisk. Jag är själv en som står under befäl och jag har soldater under mig, och säger jag till den ene: Gå, så går han, och till den andre: Kom, så kommer han, och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det.« Jesus blev förvånad och sade till dem som följde honom: »Sannerligen, inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro. Jag säger er att många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. Men rikets egna barn skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära tänder.« Och till officeren sade Jesus: »Gå. Du trodde och det skall ske.« Och i det ögonblicket blev pojken frisk.
Jesus kom hem till Petrus och fick se hans svärmor ligga sjuk i feber. Han rörde vid hennes hand, och då lämnade febern henne, och hon steg upp och betjänade honom.
På kvällen förde man till honom många som var besatta. Han drev ut andarna med sitt ord och botade alla sjuka, för att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Han tog vår svaghet, och han lyfte av oss våra sjukdomar.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

13 söndagen 'under året'
2018-07-01

Första läsningen
Vish 1:13-15; 2:23-24
(Genom djävulens avund kom döden in i världen)


Läsning ur Vishetens bok.
Det är inte Gud som har gjort döden,
han gläder sig inte åt att liv släcks.
Nej, till att leva skapade han allt,
och i allt som blir till i världen bor hälsa.
Där finns inget gift som dräper,
och döden har inte sin kungaborg på jorden.
Rättfärdigheten är odödlig.
Gud skapade människan till odödlighet
och gjorde henne till en avbild av sitt eget väsen,
men genom djävulens avund kom döden in i världen,
och de som är hans egendom får erfara den.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm (627)
Ps 30:2, 4-6, ll-12a, 13b

R.
Jag vill lovsjunga dig, o Herre,
ty du drog mig upp ur djupet


Jag vill upphöja dig, Hérre, †
ty du har dragit mig ur djúpet, *
du har inte låtit mina fiender triumféra.
Herre, du förde mig upp ur dödsriket, *
du gav mig liv, du lyfte mig upp ur gráven. R.

Lovsjung Herren, ni hans frómma, *
prisa hans heliga námn.
Ty ett ögonblick varar hans vréde, *
men hela livet hans nåd.
Om aftonen gästar gråt, *
men om morgonen kommer júbel. R.

Herre, hör, och var mig nådig, *
Herre, var min hjälpare.
Du förvandlade min klagan till dans, *
Herre, min Gud, jag skall tacka dig för évigt R.

Andra läsningen
2 Kor 8:7, 9, 13-15
(Ert överflöd skall avhjälpa deras brist)


Läsning ur Paulus andra brev till korinthierna.
Ni som har allt i överflöd: tro, tal, kunskap, hängivenhet och den kärlek som jag har uppväckt hos er, se till att ni också ger överflödande prov på denna nådegåva, frikostighetens gåva. Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom. Meningen är inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det jämvikt, som det står skrivet: Han med mycket fick inte för mycket, han med litet fick inte för litet.
Så lyder Herrens ord.

Halleluja


Vår frälsare Kristus Jesus har utplånat döden
och dragit liv och oförgänglighet fram i ljuset genom evangeliet.

Evangelium
Mark 5:21-43
(Jesus väcker upp Jairos dotter)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Markus.
Vid den tiden, när Jesus hade farit tillbaka till andra sidan sjön samlades mycket folk omkring honom. Medan han var där vid sjön kom det dit en synagogföreståndare vid namn Jairos. Då han såg Jesus kastade han sig för hans fötter och bad enträget: »Min lilla dotter är nära att dö. Kom och lägg dina händer på henne, så att hon räddas till livet.« Och Jesus gick med honom.
Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. Hon hade varit hos många läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre. Hon hade hört vad som berättades om Jesus, och nu kom hon bakifrån i hopen och rörde vid hans mantel, för hon tänkte att om hon bara fick röra vid hans kläder skulle hon bli hjälpt. Och genast stannade blodflödet, och hon kände i kroppen att hon var botad från sitt onda. När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom vände han sig om i hopen och frågade: »Vem rörde vid mina kläder?« Lärjungarna sade: »Du ser väl hur folk tränger på, och ändå frågar du vem som har rört vid dig!« Han såg sig omkring efter henne som hade gjort det. Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och talade om hur det var. Han sade till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda.«
Medan han ännu talade kom det bud till synagogföreståndaren från hans hem: »Din dotter är död. Du skall inte besvära Mästaren längre.« Men Jesus, som hörde deras ord, sade till föreståndaren: »Var inte rädd, tro bara.« Sedan lät han ingen mer än Petrus och Jakob och hans bror Johannes följa med, och de gick hem till föreståndaren. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. Han gick in till dem och sade: »Varför ropar ni och gråter? Flickan är inte död, hon sover.« Då skrattade de åt honom. Men han körde ut allesammans och tog med sig flickans far och mor och lärjungarna och gick in där hon låg. Så tog han barnets hand och sade: »Talita koum!« (det betyder: Lilla flicka, jag säger dig, stig upp!). Och genast reste sig flickan och gick omkring, hon var tolv år gammal. De blev utom sig av förvåning, men han förbjöd dem att låta någon veta vad som hade hänt. Sedan sade han åt dem att ge flickan något att äta.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------