Läsningsgudstjänst
Den 29 juli 2024, måndag
Olav konung och martyr Norges skyddshelgon

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Under natten eller tidigt om morgonen:

Se. detta är en vakans tid
- så talar Skriften manande -
då himmelrikets härskare
skall komma till sin bröllopsfest.

Med tända facklor i sin hand
och under glädjerop och dans
skall då de visa jungfrur
gå att möta själens sanne vän.

Därutanför de fåvitska
skall lämnas kvar i natt och kval;
för sent de klappat på den port
som leder in till rikets bord.

Låt oss med hjärtan brinnande
gå vägen fram med vaksamhet,
beredda för det ögonblick
då Kristus kommer, högtidsklädd.

O Herre, gör oss värdiga
att träda in i ärans sal,
och låt oss med de heliga
där sjunga evig jubelsång. Amen.

Under dagen:

Allena du är lovsång värd,
o Herre, din all rikedom.
Låt ur din gudoms överflöd
oss smaka helig vishets nåd.

Gör själen från den visdom ren
som blott är världsligt övermod,
och böj oss till den ödmjukhet
som följer Kristus på hans väg.

Giv ögat av ditt milda ljus,
gör anden lyhörd för ditt bud,
gör själen ren och uppmärksam,
låt hjärtats öra öppet stå.

Giv oss ett sinne för ditt ord,
ett minne som dig håller kvar,
ett vakande och klart förstånd
och läppar vigda till ditt lov.

Så låt oss prisa dig, o Gud,
för skapelsens och nådens verk,
du Fader, Son och Hjälpare,
du ende Gud i evighet. Amen.



Ant. 1 Herre, rädda mig i din stora barmhärtighet.

Psalm 6
En plågad människas bön om Guds förbarmande
Nu är min själ fylld av oro... Fader, förhärliga ditt namn (Joh 12:27-28)

Herre, straffa mig inte i din vrede, *
tukta mig inte i din förtörnelse.

Herre, var mig nådig, jag är utan kraft.*
hela mig, ty benen i min kropp tvinar bort.

Min själ är förfärad, *
ack Herre, hur länge?

Vänd åter, o Herre, befria mig, *
rädda mig i din barmhärtighet.

Ty i döden tänker man inte på dig. *
Vem tackar dig i dödsriket?

Jag är så trött av suckande, +
varje natt dränker jag min säng med gråt, *
den dryper av mina tårar.

Av sorg är mina ögon förmörkade, *
för mina ovänners skull har de åldrats.

Vik bort från mig, alla ogärningsmän, *
ty Herren har hört min högljudda gråt.

Herren har hört min åkallan, *
Herren tar emot min bön.

Alla mina fiender skall drabbas av skam och förfäran, *
de måste plötsligt vika tillbaka i skam.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Herre, rädda mig i din stora barmhärtighet.

Ant. 2 När nöden kommer, är Herren en borg för den förtryckte.

Psalm 9
Tacksägelse för seger
Han skall igenkomma i härlighet för att döma levande och döda (Credo)

I

Jag vill tacka Herren av allt mitt hjärta, *
jag vill förkunna alla dina under.

Jag vill vara glad och fröjdas i dig, *
jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.

Ty mina fiender viker tillbaka, *
de faller och förgås för ditt ansikte.

Ja, du har skaffat mig rätt och utfört min sak, *
du sitter på din tron som en rättfärdig domare.

Du har straffat folken och förintat de gudlösa *
och utplånat deras namn för evigt.

Fienderna är besegrade, utrotade för alltid, *
deras städer har du ödelagt,
minnet av dem har förgåtts.

Herren tronar i evighet, *
sin tron har han berett till dom.

Med rättfärdighet skall han döma jorden, *
med rättvisa skipa lag bland folken.

Så blir Herren en borg för den förtryckte, *
en borg i tider av nöd,

och de som känner ditt namn förtröstar på dig, *
ty du, Herre, överger ingen som söker dig.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 När nöden kommer, är Herren en borg för den förtryckte.

Ant. 3 I Sions portar vill jag jubla över din räddning.

II

Lovsjung Herren, som bor i Sion, *
förkunna bland folken hans gärningar.

Ty han som hämnas blodsdåd
har kommit ihåg de förtryckta, *
han har inte glömt deras klagorop.

Var mig nådig, Herre,
se hur jag plågas av dem som hatar mig, *
du som lyfter mig upp från dödens portar,

så att jag kan förkunna ditt lov *
och i Sions portar jubla över din räddning.

Hedningarna har sjunkit ner i den grav som de grävde, *
deras fot har blivit fångad i det nät de lade ut.

Herren har gett sig tillkänna, +
han har avkunnat sin dom, *
han har snärjt den gudlöse i hans händers verk.

De gudlösa viker tillbaka, ner i dödsriket, *
alla hedningar, de som glömmer Gud.

Men den fattige är inte glömd för alltid, *
de förtrycktas hopp är inte evigt förlorat.

Stå upp, Herre, låt inte människor få överhand,
låt hedningarna bli dömda inför ditt ansikte.

Herre, låt förskräckelse drabba dem, *
låt hedningarna inse att de är människor.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 I Sions portar vill jag jubla över din räddning.

Ge mig förstånd, så vill jag ta din lag i akt
och hålla den av allt mitt hjärta.

Första läsningen
2 Kor 8:1-24
Han, som var rik, blev fattig för vår skull

Jag vill tala om för er, bröder, vilken nådegåva församlingarna i Makedonien har fått av Gud. Under många svåra prövningar har deras översvallande glädje och deras djupa fattigdom överflödat i den rikaste givmildhet. Jag kan försäkra: efter sin förmåga, ja, över sin förmåga har de gett. De kom självmant till mig och tiggde och bad om att få vara med och hjälpa de heliga. Och de gav inte bara det jag hade hoppats - efter Guds vilja gav de först och främst sig själva, åt Herren och åt mig. Därför kunde jag be Titus fortsätta som han börjat och se till att även denna frikostighetens gåva blir fulländad hos er. Ni som har allt i överflöd: tro, tal, kunskap, hängivenhet och den kärlek som jag har uppväckt hos er, se till att ni också ger överflödande prov på denna nådegåva.
Det här är ingen befallning. Men jag vill pröva äktheten i er kärlek genom att ställa den mot andras hängivenhet. Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom. Det är ett råd jag ger er, och det kan ni ha nytta av, ni som i fjol påbörjade arbetet, och det med god vilja. Fullfölj nu arbetet, så att resultatet svarar mot den goda vil-jan - allt efter er förmåga. Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har. Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det jämvikt, som det står skrivet: Han med mycket fick inte för mycket, han med litet fick inte för litet.
Gud vare tack som har låtit Titus känna samma hängiven-het för er. Han sade ja då jag bad honom, och han var så ivrig att han självmant gav sig i väg till er. I hans sällskap har jag skickat den andre brodern. Hans arbete för evangeliet får beröm i alla församlingar, ja inte bara det, församlingarna har utsett honom till att vara min följeslagare när jag till Herrens ära och för att visa min goda vilja tar hand om den här kärleksgåvan. Jag vill undvika klander för mitt sätt att ta hand om alla dessa pengar; jag tänker på vad som är riktigt inte bara inför Herren utan också inför människor. Samtidigt har jag skickat ytterligare en broder, som har gett mig många olika prov på sin hängivenhet och nu är ännu ivrigare, därför att han har sådan tilltro till er. Titus är min kamrat och hjälper mig i mitt arbete för er, och våra bröder är församlingarnas sändebud och en heder för Kristus. Ge dem nu bevis på er kärlek så att församlingarna ser det, och visa att det är med rätta jag har skrutit över er.

Responsorium 2 Kor 8:9; Fil 2:7

Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva:
+ han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom.
Han avstod från allt och antog en tjänares gestalt.
+ Han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom.

Andra läsningen
Ur en predikan av Augustinus.
Martyrerna drack lidandets bägare

Varmed skall jag vedergälla Herren för allt som han har givit mig? Människan ville inte vara otacksam, han ville återgälda, men han ägde inte det, varmed han ville återgälda. Men så är det som om han funnit det, varmed han ville återgälda. Han säger: Frälsningens kalk vill jag taga och åkalla Herrens namn.
Vilken är denna kalk? Lidandets bittra och frälsnings bringande kalk, den kalk som den sjuke skulle frukta att röra vid, om inte läkaren druckit den först. Han själv är denna kalk. Vi inser, att det är den kalken som Kristus avser, när han säger: Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig. Ty även Sebedaios söner begärde genom sin moder de höga platserna: att den ene skulle få sitta på den högra och den andre på den vänstra sidan. Men han sade till dem: Skulle ni kunna dricka den kalk, som jag skall dricka? Du söker vad högt är? Genom dalen kommer man till berget. Du söker härlighetens tron? Drick först av förödmjukelsens bägare!
Om denna kalk sade martyrerna: Frälsningens kalk vill jag taga och åkalla Herrens namn. Du fruktar alltså inte, att du där kommer till korta? Nej, säger man. Varför? Ty jag skall åkalla Herrens namn. Hur segrade martyrerna, om inte i martyrerna han segrade, som sade: Gläd er, ty jag har besegrat denna tidsålder. Himlarnas härskare styrde deras sinne och tunga och övervann genom dem djävulen på jorden och krönte i himmelen dem till martyrer. O saliga, de som så drack denna kalk! Så lät de smärtorna få ett slut och mottog de äran.
Var alltså uppmärksamma, mina älskade: Vad ni inte kan se med era ögon, det må ni i ert sinne och er själ tänka på och så se, nämligen att: Dyrbar inför Herrens ansikte är hans heligas död.

Responsorium Ps 20:7,2; 116:5

Nu vet jag att Herren ger seger åt sin smorde.
+ Herren är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
Må Herren bönhöra dig på nödens dag, må Jakobs Guds namn beskydda dig.
+ Herren är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.

Slutbön

Allsmäktige, evige Gud, du konungarnas krona och martyrernas seger, vi vet att den helige Olav för vår talan inför dig. Låt oss, som prisar din storhet i hans ärorika död, få segerkransen som du lovat åt dem som älskar dig. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.