torsdag i 4 påskveckan
Dagens bön:
Gud, vår Fader, du som i den nya skapelsen har givit människan en värdighet långt högre än den första, freda detta din kärleks verk och omslut oss med evig välsignelse och nåd.
Läsningar: Apg 13:13-25, Ps 89, Joh 13:16-20
Första läsningen
Apg 13:13–25
(Av Davids släkt har Gud gett en frälsare, Jesus)
Läsning ur Apostlagärningarna.
Från Pafos seglade Paulus och hans följeslagare till Perge i Pamfylien. Där övergav Johannes dem och återvände till Jerusalem. Själva fortsatte de från Perge och kom till Antiochia i Pisidien. På sabbatsdagen gick de till synagogan och satte sig där. Efter läsningen ur lagen och profeterna lät synagogföreståndarna hälsa: »Bröder, om ni har något att säga till folkets uppbyggelse, så gör det.« Paulus reste sig, gav tecken till tystnad och sade: »Israeliter och ni som fruktar Gud, lyssna på mig. Vårt folks Gud, Israels Gud, utvalde våra fäder. Han gjorde sitt folk stort när de bodde som främlingar i Egypten, och med upplyft arm förde han dem ut därifrån.
I omkring fyrtio år sörjde han för dem i öknen, och sedan utrotade han sju folk i Kanaan och lät dem ta deras land i besittning. Allt detta tog omkring fyrahundrafemtio år. Därefter gav han dem domare, fram till profeten Samuels tid. Sedan bad de att få en kung, och Gud gav dem Saul, son till Kish och av Benjamins stam, för en tid av fyrtio år. Efter att ha avsatt denne upphöjde han David till kung över dem. Honom gav han sitt vittnesbörd: Jag har funnit David, Ishais son, en man efter mitt sinne, som skall förverkliga alla mina planer. Det är bland hans efterkommande som Gud enligt sitt löfte har kallat fram en räddare åt Israel: Jesus, vars framträdande Johannes förberedde genom att förkunna omvändelse och dop för hela Israels folk. Och när Johannes verk närmade sig sitt slut sade han: ‘Jag är inte den som ni tror. Han kommer efter mig, och jag är inte värdig att knyta av honom sandalerna.’ »
Så lyder Herrens ord.
Responsoriepsalm
Ps 89:2–3, 21–22, 25, 27 (R. 2a)
R. Jag vill sjunga om Herrens nådegärningar i evighet.
Jag vill sjunga om Herrens nådegärningar i evighet
och förkunna din trofasthet från släkte till släkte.
Jag bekänner: Din godhet varar i evighet,
din trohet står fast i himlen. R.
Jag har funnit min tjänare David
och smort honom med min heliga olja.
Min hand skall stadigt vara med honom,
och min arm skall styrka honom. R.
Min trofasthet och min nåd skall vara med honom,
och i mitt namn skall hans horn bli upphöjt.
Han skall kalla mig så: Du min fader,
min Gud och min frälsnings klippa. R.
Halleluja
Jfr Upp 1:5ab
Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet,
den förstfödde från de döda,
du har älskat oss
och löst oss från våra synder med ditt blod.
Evangelium
Joh 13:16–20
(Den som tar emot någon som jag sänder, han tar emot mig)
Läsning ur det heliga evangeliet enligt Johannes.
När Jesus hade tvättat lärjungarnas fötter sade han till dem: »Sannerligen, jag säger er: en tjänare är inte förmer än sin herre, och en budbärare inte förmer än den som har sänt honom. Vet ni detta, är ni saliga om ni också handlar så.
Jag talar inte om er alla. Jag vet vilka jag har utvalt, men skriftens ord måste uppfyllas: Den som åt mitt bröd lyfte sin häl mot mig. Jag säger det redan nu, innan det sker, för att ni, när det har skett, skall tro att jag är den jag är. Sannerligen, jag säger er: den som tar emot någon som jag sänder, han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar emot den som har sänt mig.«
Så lyder Herrens evangelium.