Lesningsgudstjenesten
Den 18 januar 2021, mandag


Gud, kom meg til hjelp
Herre, vær snar til frelse.
Ære være Faderen og Sønnen og den Hellige Ånd.
Som det var i opphavet, så nå og alltid og i all evighet. Amen. (Halleluja!)

Hymne

Ett heligt tempel reser sig mot himmelen,
av Andens rika gåvor härligt strålande,
av Kristi blod, likt kunglig purpur, glänsande,
av dyrbar oljas vällukt ljuvligt doftande
och ädelt smyckat av gudomlig skönhets prakt.

Må dina öron lyssna till vår bön, o Gud,
och dina ögon vaka över detta hus;
låt dina änglar bära till oss bud om fred
och nåd från himlen falla likt ett vårligt regn.
Må vi beredas här för ditt Jerusalem.

Av ljuvligt manna i vår öken mättade
och av en kostlig dryck från kalken livade
låt dina vänner, från allt ont bevarade,
med glädje vandra vägen till ditt paradis
och där få skåda dig med avhöljt ansikte.

O Gud treenig, Fader, Son och Hjälpare,
som bor i ljuset, dit ej dödligt öga når,
och i de hjärtan som i tro dig tar emot,
dig tillhör äran, väldet och all härlighet,
du som regerar nu och i all evighet. Amen.

Ant. 1 Höj, ni portar, era huvuden, höj er, ni eviga dörrar!

Salme 24
Herren kommer til sitt tempel
Himmelens porter åpnet seg for Kristus da han ble løftet opp i sitt kjød (Ireneus).

Herrens er jorden og alt den bærer, *
jorderik og alle som bor der.

Han festet den over havet, *
den står fast over vannene.

„Hvem kan stige opp på Herrens fjell? *
Hvem kan stå i hans helligdom?"

„Den som har rent hjerte og skyldfrie hender, *
som ikke farer med svik og ikke sverger falsk.

Han mottar velsignelse fra Herren, *
rettferdighet fra Gud, sin frelser."

„Dette er den ætt som søker Herren, *
Jakob som søker ditt åsyn."

„Porter, løft deres buer, spring opp, evige dører, *
for herlighetens Konge kommer."

„Hvem er den herlighetens Konge?" *
„Herren, den veldige, sterk i strid."

„Porter, løft deres buer, spring opp, evige dører, *
for herlighetens Konge kommer."

„Hvem er den herlighetens Konge?" *
„Herren, den Høyeste, han er herlighetens Konge."

Ære være Faderen og Sønnen *
og den Hellige And,

som det var i opphavet, så nå og alltid *
og i all evighet. Amen.

Ant. 1 Höj, ni portar, era huvuden, höj er, ni eviga dörrar!

Ant. 2 Hur ljuvliga är inte din boning, Herre Sebaoth!

Psalm 84
Längtan till Herrens tempel
Här på jorden har vi ingen stad som består, men vi söker stad som skall komma (Heb 13:14)

Hur ljuvlig är inte din boning, *
Herre Sebaot!
     Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar, *
     min själ och min kropp jublar mot levande Gud.
Ty sparven har funnit ett hus
och svalan ett bo åt sig,
där hon kan lägga sina ungar: *
dina altaren, Herre Sebaot,
min konung och min Gud.
     Saliga de som bor i ditt hus, *
     de lovar dig ständigt.
Saliga de människor som finner sin kraft i dig, *
de som vill vandra till ditt hus.
     När de går genom den torra dalen,
     gör du den rik på källor, *
     och höstregnet höljer den med välsignelser.
Deras kraft växer till mer och mer, *
så träder de fram inför Gud på Sion.
     Herre Gud Sebaot, hör min bön, *
     lyssna, du Jakobs Gud.
Gud, se till vår sköld, *
akta på din smordes ansikte.
     Ty en dag i dina gårdar *
     är bättre än tusen andra,
jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus *
än vistas i de gudlösas hyddor.
     Ty Herren Gud är sol och sköld, *
     Herren ger nåd och ära,
han vägrar inte dem något gott *
som vandrar i oskuld.
     Herre Sebaot, *
     salig är den människa som förtröstar på dig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Hur ljuvliga är inte din boning, Herre Sebaoth!

Ant. 3 Härliga ting har sagts om dig, du Guds stad.

Psalm 87
Jerusalem, alla folks moder
Det Jerusalem som finns i himlen är fritt; det är vår moder (Gal 4:26)

Herren älskar Sion,
som han har grundat på heliga berg,
han älskar det mer än andra boningar i Jakob. *
Ärofulla ting har sagts om dig, du Guds stad:
     Rahab och Babel
     skall jag nämna bland mina bekännare, +
     liksom Filisteen och Sor och Kush *
     - även om dem skall det heta: "Där är de alla födda."
Men om Sion skall det sägas:
"Det är hon som har fött oss", *
och den Högste skall hålla Sion vid makt.
     När Herren tecknar upp folken, +
     då skall han räkna så: *
     "Där är de alla födda."
Och under sång och dans skall de säga: *
"Alla mina källor är i dig."
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Härliga ting har sagts om dig, du Guds stad.

Jag vill tillbe, vänd mot ditt heliga tempel,
och prisa ditt namn för din nåd och din sanning.

Første lesning
1 Pet 2:1-17
Det andliga templet

Lägg bort allt slags ondska, falskhet och förställning, avund och förtal. Som nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade. Ni har ju fått smaka Herrens godhet.
När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap och kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus. Det står ju i skriften: Se, i Sion lägger jag en hörnsten, utvald och ärad; den som tror på den skall inte stå där med skam. Äran tillfaller alltså er som tror. Men för dem som inte tror har stenen som husbyggarna ratade blivit en hörnsten, ett stenblock man stöter emot, en sten man snavar över. De stöter emot därför att de inte lyder ordet. Så är det förutbestämt för dem.
Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk. Ni som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.
Mina kära, jag uppmanar er som bor här som främlingar att akta er för köttets begär, som för krig mot själen. Uppför er väl bland hedningarna, så att de som säger att ni är onda människor ser era goda gärningar och prisar Gud den dag han kommer.
Underordna er för Herrens skull all samhällsordning, det må vara kejsaren, som har den högsta makten, eller ståthållarna, som är sända av honom för att straffa dem som gör det onda och belöna dem som gör det goda. Ty sådan är Guds vilja: genom att göra det goda skall ni tysta munnen på de okunniga och tanklösa. Var fria människor, men missbruka inte er frihet till att göra det onda, utan var tjänare åt Gud. Hedra alla, älska era trosbröder, frukta Gud och ära kejsaren.

Responsorium Jfr Tob 13:16c; Upp 21:10-11

Jerusalems portar är byggda av safir och smaragd.
+ Av ädelsten är alla dess murar.
Den heliga staden kommer ner ur himlen från Gud, full av Guds härlighet. Den lyser som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis.
+ Av ädelsten är alla dess murar.

Annen lesning
Ur en predikan av Augustinus.
Bönens hus

Vad denna församling nu firar är helgandet av ett bönens hus. Detta är alltså våra böners hus - Guds hus är vi själva. Om vi själva är Guds hus, må vi under denna tidsålder byggas upp, så att vi vid denna tidsålders slut blir helgade. Byggnaden, eller snarare uppbyggandet, innebär möda, helgandet glädje.
Vad som där skedde, när bönens hus reste sig, det sker på visst sätt, när de på Kristus troende församlas. Ty genom att komma till tro är det såsom när stockar huggs i skogar och stenar ut ur bergen. I sanning, när de troende undervisas, döps och tar gestalt, huggs de liksom till, riktas de och jämnas de till under hantverkares och byggmästares händer.
Men något Herrens hus blir de verkligen inte, försåvitt de inte sammanfogas av kärleken. Om dessa stockar och stenar inte bands samman med varandra i en bestämd ordning, om de inte knöts samman på ett harmoniskt sätt, om de inte genom att låda vid varandra liksom älskade varandra, kunde ingen träda in i huset. Men när du i en byggnad ser, att stenar och stockar sluter väl till varandra, träder du trygg in och fruktar inte, att den skall rasa samman.
När alltså Herren Kristus ville träda in i och ta sin boning i oss, sade han, som om det vore fråga om att bygga upp något: Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Ett bud ger jag er, säger han. Ni var nämligen gamla människor, ni byggde ännu inte ett hus åt mig, ni låg i spillror som ett hop- rasat hus. Älska alltså varandra, så att ni reser er ur er gamla människas hoprasade hus.
Må ni alltså besinna, älskade bröder, att detta hus fortfarande, såsom det är förutsagt och utlovat, befinner sig under byggnad över hela världen. Ty när huset byggdes upp efter fångenskapen, sade man, såsom det heter i en annan psalm: Sjung till Herren den nya sången, sjung till Herren hela jorden. Vad som där kallades en ny sång, kallade Herren ett nytt bud. Ty vad kunde väl sjunga den nya sången, om inte den nya kärleken? Att sjunga är älskandes sak. Av helig kärlek brinner rösten hos den som sjunger.

Responsorium Jfr Jes 56:7; 1 Kung 8:27

Jag skall låta dem komma till mitt heliga berg och ge dem glädje i mitt hus.
+ Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk.
Men kan då Gud verkligen bo på jorden? Himlarna och himlarnas himmel rymmer dig inte.
+ Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk.

Te Deum

Deg. Gud, lover vi. *
Deg, Herre, bekjenner vi.
Deg evige Fader, ærer all jorden. *
Deg lover alle engler.
Deg bekjenner himlene og alle makter. *
Deg ærer kjerubim og serafim,
og med uopphørlig røst de roper: *
Hellig! Hellig! Hellig! Herre Gud Sebaot!
Fulle er himlene og jorden *
av din herlighet og velde.
Deg priser apostlenes mektige kor. *
Deg lover profetenes ærverdige skare.
Deg opphøyer martyrenes hvitkledte hær. *
Deg bekjenner over all jorden den hellige Kirke,
Fader, umåtelig i velde, *
og din høylovede sanne og enbårne Sønn,
og Trøsteren, *
den Hellige Ånd.
Du er herlighetens konge, Kriste. *
Du er Faderens evige Sønn.
Du er blitt menneske for å utfri mennesket *
og du skydde ikke jomfruens skjød.
Du har overvunnet dødens brodd *
og opplatt himlenes rike for de troende.
Du troner ved Guds høyre hånd, i Faderens herlighet. *
Som vår dommer tror vi du skal komme.
Deg ber vi derfor: Hjelp dine tjenere, *
som du har gjenløst med ditt dyre blod.
Tell dem blant dine hellige i den evige herlighet. *
Frels ditt folk, o Herre, og velsign din arvelodd.
Led dem og opphøy dem til evig tid. *
Dag for dag velsigner vi deg, og vi lover ditt navn i evighet *
og i evigheters evighet.
[Verdiges, Herre, i denne dag *
å bevare oss uten synd.
Miskunne deg over oss, Herre, *
miskunne deg over oss.
Din miskunn hvile over oss, Herre, *
vi som håper på deg.
Til deg, Herre, har jeg satt min lit, *
la meg ikke bli til skamme i evighet.]


Bønn

Gud, av levande och utvalda stenar bygger du ett hus för din härlighet. Gör din kyrka rik på Andens alla gåvor, och låt allt vad du nedlagt i oss bära frukt för ditt eviga rike. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.