Arbetar med sidan !!! Oblatmissionärerna

Kalender - breviar
April 2017

TiOnToFr
1lördag i 4 fasteveckan

2Femte söndagen i fastan
Francesco da Paola eremit

3måndag i 5 fasteveckan

4tisdag i 5 fasteveckan
Isidor av Sevilla biskop och kyrkolärare

5onsdag i 5 fasteveckan
Vincentius Ferrer präst

6torsdag i 5 fasteveckan

7fredag i 5 fasteveckan
Jean Baptiste de la Salle präst

8lördag i 5 fasteveckan

9Palmsöndagen

10måndag i stilla veckan

11tisdag i stilla veckan
Stanislaus biskop och martyr

12onsdag i stilla veckan

13Skärtorsdag
Martin I påve och martyr

14Långfredag

15Påskafton

16Påskdagen - Kristi Uppståndelse

17Annandag påsk

18tisdag i påskoktaven

19onsdag i påskoktaven

20torsdag i påskoktaven

21fredag i påskoktaven
Anselm av Canterbury biskop och kyrkolärare

22lördag i påskoktaven

23Andra Påsksöndagen
Georg martyr, Adalbert biskop och martyr

24måndag i 2 påskveckan
Fidelis av Sigmaringen präst och martyr

25tisdag i 2 påskveckan
Markus evangelist

26onsdag i 2 påskveckan

27torsdag i 2 påskveckan

28fredag i 2 påskveckan
Pierre Chanel präst och martyr, Louis Marie Grinion de Montfort präst

29lördag i 2 påskveckan
Katarina av Siena jungfru och kyrkolärare

30Tredje Påsksöndagen
Pius V påve


Breviar - Kyrkans dagliga bön

A
A
A
A

Läsningsgudstjänst
Den 29 april 2017, lördag
Katarina av Siena jungfru och kyrkolärare

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Må allt folk med glädje prisa
Herrens stora ödmjukhet,
ty han klädde sig i köttet
för att bota Adams fall;
vad gudomlig vishet skapat
räddar Sonen med sin död.

I sin kärlek bär han alla
i sin kropp som offer fram,
när han, slagen och förhånad
och med törnekrona krönt,
låter sig med grymma spikar
naglas fast vid korsets stam.

Se, på stocken mognar druvan,
livets träd bär härlig frukt,
ty när skalet brister, strömmar
ur dess kött två sakrament.
Här är rening för all världen:
vatten och ett vinrött blod.

Så han öppnar stängda portar
och besegrar dödens makt,
jorden bävar, bergen brister
när den nya tiden gryr,
och ur gravens djup står många
heliga till livet upp.

Nu må glädje fylla jorden,
varje hjärta slå av fröjd;
Juda lejon vinner seger
över draken och hans här;
han som led är nu uppstånden,
med triumf han träder fram.

Lovad vare Gud, vår Fader,
och den gode Frälsaren,
som är mitt ibland oss alltid
— o vår Präst, vårt Offerlamm —
du i Andens enhet råder
nu och i all evighet. Amen.



Ant. 1 Tänk på oss, Herre, besök oss med din frälsning. Halleluja.

Psalm 106
Herrens godhet och hans folks trolöshet
Allt det som hände dem är exempel, och det skrevs nerför att vägleda oss som har tidsåldrarnas slut inpå oss (1 Kor 10:11)

I


Tacka Herren, ty han är god, *
evigt varar hans nåd.
     Vem kan berätta om Herrens väldiga gärningar *
     och förkunna allt hans lov?
Saliga de som gör det rätta, *
de som alltid handlar rättfärdigt.
     Tänk på mig, Herre,
     du som besöker ditt folk med din nåd, *
kom till mig och hjälp mig,
     så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, +
     glädja mig med ditt folks glädje *
     och jubla med dem som är din egendom.
Vi har syndat som våra fäder, *
vi har gjort illa, vi har varit gudlösa.
     Våra fäder i Egypten förstod inte dina under, *
     de tänkte inte på din stora godhet,
utan gjorde uppror vid havet, *
invid Röda havet.
     Men han räddade dem för sitt namns skull, *
     för att visa dem sin makt.
Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, *
och förde dem genom djupen som genom en öken.
     Han befriade dem ur deras motståndares våld, *
     han räddade dem från fiendens hand.
Vattnet täckte deras ovänner, *
inte en enda av dem blev kvar.
     Då trodde de på hans ord, *
     då sjöng de till hans ära.
Men de glömde snart hans gärningar, *
de väntade inte på vad han hade berett.
     De greps av lystnad i öknen *
     och satte Gud på prov i ödemarken.
Då gav han dem vad de begärde *
men lät dem drabbas av tärande sjukdom.
     De satte sig upp mot Mose i lägret *
     och mot Aron, Herrens helige.
Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan *
och täckte över Abirams hop.
     Eld flammade upp mot deras hop, *
     en låga brände upp de gudlösa.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Tänk på oss, Herre, besök oss med din frälsning. Halleluja.

Ant. 2 Ta er tillvara för att glömma det förbund som Herren, er Gud, har slutit med er. Halleluja.

II

De gjorde en kalv vid Horeb * och tillbad en gjuten gudabild,
     de bytte bort sin ära *
     mot bilden av en oxe som äter gräs.
De glömde Gud, sin frälsare, *
som hade gjort så stora ting i Egypten,
     så underbara verk i Hams land, *
     så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
Då hotade han att förgöra dem, +
men Mose, den man som han hade utvalt, *
trädde fram som medlare inför honom
     för att avvända hans vrede, *
     så att den inte skulle fördärva.
De föraktade det ljuvliga landet *
och trodde inte på hans ord.
     De klagade i sina tält *
     och lyssnade inte till Herrens röst.
Då lyfte han sin hand *
och svor att slå ner dem i öknen,
     att kasta ut deras barn bland folken *
     och sprida ut dem i länderna.
De slöt sig till Baal-Peor, *
och de åt det som offrats åt döda.
     De förtörnade Gud med sina gärningar, *
     och en svår plåga kom över dem.
Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, *
och så upphörde plågan.
     Det räknades honom till rättfärdighet *
     från släkte till släkte, för evigt.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Ta er tillvara för att glömma det förbund som Herren, er Gud, har slutit med er. Halleluja.

Ant. 3 Hjälp oss, Herre vår Gud, och för oss samman från folken. Halleluja.

III

De förtörnade honom vid Meribas vatten, *
och för deras skull gick det Mose illa.
     Ty de trotsade hans ande, *
     och han talade obetänksamt med sina läppar.
De förgjorde inte folken *
så som Herren hade befallt dem
     utan beblandade sig med hedningar *
     och lärde av deras gärningar.
De tjänade deras avgudar, *
och dessa blev dem till en snara.
     De offrade sina söner och döttrar *
     till offer åt onda andar.
De utgöt oskyldigt blöd, *
sina söners och döttrars blod,
     och offrade dessa åt Kanaans avgudar, *
     och landet blev ohelgat genom blodskuld.
Så blev de orena genom sina gärningar *
och betedde sig trolöst i sina verk.
     Då tändes Herrens vrede mot hans folk, *
     hans arvedel blev honom en styggelse.
Och han gav dem i hedningars hand, *
i deras våld som hatade dem.
     Deras fiender trängde dem, *
     och de blev kuvade under deras händ.
Han räddade dem många gånger, +
men de trotsade hans beslut *
och gick så under genom sin skuld.
     Men han såg till dem i deras nöd, *
     när han hörde deras rop.
Och han tänkte, dem till godo, på sitt förbund *
och förbarmade sig i sin stora nåd.
     Han lät dem finna barmhärtighet *
     inför dem som hade fört dem i fångenskap.
Hjälp oss, Herre, vår Gud, *
och samla oss från folken,
     så att vi får prisa ditt heliga namn *
     och med stolthet sjunga ditt löv.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Hjälp oss, Herre vår Gud, och för oss samman från folken. Halleluja.



Första läsningen
Upp 5:1-14
Limmet och boken med sju sigill


Jag, Johannes, såg i högra handen på honom som satt på tronen en bokrulle med skrift på både framsidan och baksidan och förseglad med sju sigill. Och jag såg en väldig ängel som ropade ut med hög röst: "Vem är värdig att öppna boken och bryta sigillen?" Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna boken och se i den. Och jag grät häftigt över att det inte fanns någon som var värdig att öppna boken och se i den. Men en av de äldste sade till mig: "Gråt inte. Se, han har segrat, lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot. Han kan öppna boken med dess sju sigill."
Och jag såg att mitt för tronen och de fyra varelserna och mitt för de äldste stod ett lamm, och det såg ut att ha blivit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, som är Guds sju andar som har sänts ut över hela jorden. Det gick fram och tog boken ur högra handen på honom som satt på tronen. Och när det tog boken, föll de fyra varelserna och de tjugo-fyra äldste ner inför Lammet, var och en med en harpa och en guldskål fylld med rökelse, som är de heligas böner. Och de sjöng en ny sång:
Du är värdig att ta boken och bryta dess sigill, ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du friköpt åt Gud människor av alla stammar och språk och länder och folk.
Du har gjort dem till ett kungadöme åt vår Gud, till präster åt honom. Och de skall vara kungar på jorden.
Och jag såg, och jag hörde rösten av många änglar som stod runt tronen och varelserna och de äldste; deras antal var myriaders myriader, tusen och åter tusen, och de sade med hög röst:
Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot makten och få rikedom och vishet och styrka och ära och härlighet och lovsång.
Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet och allt som finns där hörde jag säga:
Den som sitter på tronen, honom och Lammet tillhör lov sången och äran och härligheten och väldet i evigheters evighet.
Och de fyra varelserna sade: "Amen." Och de äldste föll ner och tillbad.

Responsorium Upp 5:9bcd, 10a

Herre, du är värdig att ta boken och bryta dess sigill, ty du har blivit slaktad,
+ och med ditt blod har du friköpt oss åt Gud, halleluja.
Du har gjort oss till ett kungadöme åt Gud, till präster åt honom.
+ Och med ditt blod har du friköpt oss åt Gud, halleluja.

Andra läsningen
Ur Katarinas av Sienas Samtal om Guds försyn.
Jag har smakat och sett


O eviga Gudom, o eviga Treenighet, du som genom för-eningen med den gudomliga naturen har gjort din enfödde Sons blod så dyrbart! Du, eviga Treenighet, är som ett djupt hav, där jag finner mer ju mer jag ger mig in i det, och ju mer jag finner, desto mer söker jag dig. På något sätt mättar du själen genom att öka dess hunger. I din avgrund mättar du själen så att den alltid förblir hungrig och otillfredsställd och önskar och längtar efter att se dig med ljuset i ditt ljus, du eviga Treenighet.
Jag har smakat och sett med förståndets ljus din avgrund i ditt ljus, eviga Treenighet, och din skapelsens skönhet. När jag betraktar mig själv i dig har jag sett mig som din avbild. När du skänker dig själv till mig, evige Fader, av din makt och din visdom, den visdom som betecknar din enfödde Son. Den helige Ande, som utgår av dig Fader och av din Son, gav mig viljan som gjorde mig villig att älska.
Ty du, eviga Treenighet, är Skaparen och jag det skapade. Därav förstod jag, genom din upplysning, att du är gripen av kärlek till din skapelses skönhet vid nyskapelsen som du genomfört med mig genom din enfödde Sons blod.
O avgrund, o eviga Treenighet, o djupa hav, vad mer hade du kunnat ge mig än dig själv? Du är den ständigt brinnande elden som aldrig slocknar, du är elden som med din hetta förtär all själens egenkärlek. Du är elden som tar bort all kyla och upplyser sinnet med ditt ljus, det ljus som fått mig att inse din sanning.
I spegeln av detta ljus inser jag att du är det högsta goda, det goda över allt gott, det saliga goda, det ofattbara goda, det ovärderligt goda: skönheten över all skönhet, visheten över all vishet: du är Visheten själv, du är änglarnas föda, som genom kärlekens eld har skänkt dig själv åt människorna.
Du är klädnaden för min nakenhet, du föder oss uthungrade med din ljuvhet, ty du är ljuv utan något bittert. O eviga Treenighet!

Responsorium

Öppna för mig, min syster, du som är medarvinge till mitt rike, min väninna, som blivit invigd i min sannings hemligheter.
+ Du som är rik genom min Andes gåva, ren genom mitt blod från varje fläck, halleluja.
Gå ut ur betraktelsens vila, drag ut att ständigt vittna om min sanning.
+ Du som är rik genom min Andes gåva, ren genom mitt blod från varje fläck, halleluja.

Slutbön

Fader i himlen, när den heliga Katarina betraktade Kristi lidande, greps hon av glödande kärlek till honom och hans kyrka. Låt oss på hennes förbön leva av Kristi mysterium, tjäna honom i hans kyrka och jubla över att hans härlighet skall uppenbaras. Genom honom Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som dig,

Invitatorium
Den 29 april 2017, lördag
Katarina av Siena jungfru och kyrkolärare

Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Låt oss med de rena jungfrurna, som följer Lammet, prisa och tillbedja Herren.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)


[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det tórra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.

eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑

Laudes
Den 29 april 2017, lördag
Katarina av Siena jungfru och kyrkolärare

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Herre, allas Frälsare,
som bär en evig segerkrans,
vi beder dig: Tag i din nåd
emot vårt hjärtas bön och sång.

Ty se, ditt folk med tacksamhet
nu firar fromt den heliga;
du henne krönt med härlighet,
som utan svek ditt namn bekant.

Med villigt sinne följde hon
din frälsnings väg mot Kanaans land.
Hon brukade med trofasthet
de pund du henne anförtrott.

Men hjärtat var från världen fritt,
dess längtans mål ett evigt liv:
att skåda klart ditt ansikte
med änglarna i himmelen.

Låt oss av din barmhärtighet
med glädje följa hennes spår,
förlåt för hennes böners skull
allt vårt förakt för dina bud.

Din är all makt och härlighet,
o Kristus, Konung, Frälsare,
med Fadern och med Hjälparen
en enda Gud i evighet. Amen.


Ant. 1 Jag är fri att följa Kristus, jag törstar efter Kristus, jag trår efter ständig förening med Kristus.

Psalm 63:2-9
Längtan efter Gud
Vakar i längtan efter Gud gör den som tar avstånd från mörkrets gärningar


Gud, du är min Gud, *
i gryningen söker jag dig.
     Min själ törstar efter dig,
     min kropp längtar efter dig, *
     i ett torrt land som försmäktar utan vatten.
Så skådar jag nu efter dig i templet, *
för att få se din makt och din ära.
     Ty din nåd är bättre än liv, *
     mina läppar skall prisa dig.
Så skall jag då lova dig, så länge jag lever, *
i ditt namn skall jag lyfta mina händer.
     Min själ blir mättad som av märg och fett, *
     och med jublande läppar lovsjunger min mun,
när jag kommer ihåg dig på min bädd *
och tänker på dig under nattens timmar.
     Ty du är min hjälp, *
     och under dina vingars skugga jublar jag.
Min själ håller sig intill dig, *
din högra hand beskyddar mig.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Jag är fri att följa Kristus, jag törstar efter Kristus, jag trår efter ständig förening med Kristus.

Ant. 2 Prisa Herren, ni jungfrur. Han som har väckt er vilja att viga er åt honom har nu krönt sin gåva i er.

Canticum
Jfr Till Dan B:34-65b,33
Hela skapelsens lovprisning Prisa vår Gud, alla hans tjänare (Upp 19:5)


Prisa Herren, alla hans verk, *
lovsjung och upphöj honom i evighet.
     Prisa Herren, ni himlar, *
     prisa Herren, ni hans änglar.
Prisa Herren, allt vatten ovan himlen, *
prisa Herren, himlens hela här.
     Prisa Herren, sol och måne, *
     prisa Herren, himlens stjärnor.
Prisa Herren, regn och dagg, *
prisa Herren, alla vindar.
     Prisa Herren, eld och solglöd, *
     prisa Herren, köld och hetta.
Prisa Herren, daggdroppar och snöflingor, *
prisa Herren, nätter och dagar.
     Prisa Herren, ljus och mörker, *
     prisa Herren, frost och köld.
Prisa Herren, rimfrost och snö, *
prisa Herren, blixtar och móln.
     Prisa Herren, du jord, *
     prisa Herren, berg och höjder.
Prisa Herren, allt som växer på marken, *
prisa Herren, hav och floder.
     Prisa Herren, alla källor, *
     prisa Herren, valar och allt som rör sig i vattnet.
Prisa Herren, alla himlens fåglar, *
prisa Herren, alla vilda och tama djur.
     Prisa Herren, ni människor, *
     prisa Herren, Israel.
Prisa Herren, ni hans präster, *
prisa Herren, ni hans tjänare.
     Prisa Herren, rättfärdiga själar och andar, *
     prisa Herren, ni heliga med ödmjuka hjärtan.
Prisa Herren, Hananja, Asarja och Mishael, *
lovsjung och upphöj honom i evighet.
     Låt oss prisa Fadern och Sonen och den helige Ande *
     och lovsjunga och upphöja honom i evighet.
Prisad vare du i himlens boningar, *
lovsjungen och ärad i evighet.
Ant. 2 Prisa Herren, ni jungfrur. Han som har väckt er vilja att viga er åt honom har nu krönt sin gåva i er.

Ant. 3 De som har korsfäst sitt kött skall få jubla i himlens härlighet.

Psalm 149
De heligas jubelsång
Må kyrkans barn, barnen i det nya folket, fröjda sig över sin konung, dvs. Kristus (Hesychios av Jerusalem)


Sjung en ny sång till Herrens ära, *
hans lov i de trognas församling.
     Israel skall glädjas över sin skapare, *
     Sions barn jubla över sin konung.
De skall lova hans namn under dans, *
lovsjunga honom till puka och harpa.
     Herren har behag till sitt folk, *
     han kröner de kuvade med seger.
De trogna gläds och ger honom ära, *
de jublar på sina läger.
     Guds lov är i deras mun *
     och tveeggade svärd i deras händer,
och de utkräver hämnd på folken *
och hemsöker länderna med tuktan,
     de binder deras kungar med kedjor *
     och deras mäktiga med bojor.
De utför så den dom som står skriven. *
Till härlighet blir det för alla hans trogna.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 De som har korsfäst sitt kött skall få jubla i himlens härlighet.

Kort läsning
Höga V 8:7


De största vatten förmår ej utsläcka kärleken, strömmar kan inte dränka den. Om någon ville ge alla ägodelar i sitt hus för kärleken, så skulle han ändå bli försmådd.

Responsorium

Mitt hjärta minns att du har sagt: Sök mitt ansikte. + Ditt ansikte, Herre, söker jag.
Mitt hjärta minns att du har sagt: Sök mitt ansikte. + Ditt ansikte, Herre, söker jag.
Dölj inte ditt ansikte för mig.
+ Ditt ansikte, Herre, söker jag.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Mitt hjärta minns att du har sagt: Sök mitt ansikte. + Ditt ansikte, Herre, söker jag.

Ant. Den heliga jungfrun Katarina vädjade oupphörlig: till Herren att skänka fred åt sin heliga kyrka. Halleluja

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79


Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.
     Han reser för oss frälsningens horn *
     i sin tjänare Davids släkt,
så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,
     frälsning från våra fiender *
     och från alla dem som hatar oss.
Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:
     att rycka oss ur våra fienders hand
     och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
     rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.
Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.
     Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
     med förlåtelse för deras synder *
     genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.
Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörker
och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. Den heliga jungfrun Katarina vädjade oupphörlig: till Herren att skänka fred åt sin heliga kyrka. Halleluja

Förbön

Kristus är de heliga jungfrurnas brudgum och krona. Låt oss i tro be till honom:
R. Du himmelske brudgum, hör vår bön.

Kristus, de heliga jungfrurna älskade dig som sin ende brudgum
— låt inget skilja oss från din kärlek.
Du som krönte din moder Maria till jungfrurnas drottning
— låt oss, på hennes förbön, tjäna dig i hjärtats renhet.
De heliga jungfrurna strävade att tjäna dig, med odelat hjärta och med kropp och själ
— låt ingenting i denna förgängliga värld dra oss bort från dig.
Herre Jesus, vår brudgum, som de kloka jungfrurna väntade på
— låt oss, vakna i hoppet, vänta på din ankomst.
På förbön av den heliga N., som var en klok och förståndig jungfru, ber vi:
— ge oss evangeliets visdom och ett hjärta utan svek.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön
Fader i himlen, när den heliga Katarina betraktade Kristi lidande, greps hon av glödande kärlek till honom och hans kyrka. Låt oss på hennes förbön leva av Kristi mysterium, tjäna honom i hans kyrka och jubla över att hans härlighet skall uppenbaras.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.

Ters
Den 29 april 2017, lördag
Katarina av Siena jungfru och kyrkolärare

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.

Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.

Vi tackar dig, o Herre kär,
som ur din grav uppstånden är.
Av nåd låt oss bli värdiga
med dig uppstå rättfärdiga. Amen.




Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.

Psalm 119:XI (81-88)

Min själ längtar efter din frälsning, *
jag hoppas på ditt ord.
     Mina ögon längtar efter ditt löfte, *
     och jag säger: "När vill du trösta mig?"
Ty jag är som en vinlägel i rök, *
men jag glömmer inte dina stadgar.
     Hur få är inte din tjänares dagar! *
     När vill du hålla dom över mina förföljare?
De fräcka gräver gropar för mig, *
de som inte lever efter din låg.
     Alla dina bud är sanning. *
     Utan skäl förföljer man mig — hjälp mig!
De har nästan utrotat mig från jorden, *
fast jag inte har övergivit dina bud.
     Behåll mig vid liv för din godhets skull, *
     så vill jag hålla dina vittnesbörd.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.


Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.

Psalm 61
En landsflyktigs bön
En bön av den rättfärdige som hoppas på det som hör evigheten till (Hilarius)


Hör, o Gud, mitt rop, *
lyssna till min bön.
     Från jordens ände ropar jag till dig,
     ty mitt hjärta försmäktar. *
     För mig upp på klippan som är för hög för mig.
Ty du är min tillflykt, *
ett torn som skyddar mig mot fienden.
     Låt mig bo i din hydda för evigt, *
     jag tar min tillflykt under dina vingar.
Du, o Gud, har hört mina löften *
och givit en arvslott åt dem som fruktar ditt namn.
     Låt konungen leva länge, *
     må hans år vara från släkte till släkte.
Må han för evigt sitta på sin tron inför Gud. *
Bevara honom i nåd och trofasthet.
     Då skall jag ständigt prisa ditt namn *
     och infria mina löften dag efter dag.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.


Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.

Psalm 64
Bön om skydd mot fiender
Herrens lidande ställs fram för våra ögon i denna psalm (Augustinus)


Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, *
skydda mitt liv mot fiendens hot.
     Göm mig för de ondas skåra, *
     för ogärningsmännens larmande hop,
De vässar sina tungor som svärd, *
de lägger an med bittra ord som med pilar,
     för att skjuta den skuldlöse ur bakhåll. *
     Plötsligt skjuter de på honom, utan försköning.
De står fast i sitt onda uppsåt, +
de ordar om hur de skall lägga ut snaror, *
de säger: "Vem skulle se oss?"
     De tänker ut lömska planer: +
     "Nu är vi redo att slå till!" *
     Deras inre är fördärvat, deras hjärta är en avgrund.
Då skjuter Glid dem, *
plötsligt sårar dem hans pil.
     Deras tunga får dem på fall, de blir straffade, *
     alla som ser dem skakar på huvudet.
Och alla människor blir förskräckta, *
de förkunnar vad Gud har gjort
och besinnar hans verk.
     Den rättfärdige skall glädja sig i Herren +
     och ta sin tillflykt till honom, *
     och alla rättsinniga skall jubla.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.

Kort läsning
Vish 8:21ab


Jag visste att bara Gud kunde ge mig det jag ville ha; och redan det är klokhet, att veta vems gåvan är.

Hon är den trogna jungfru
som Herren finner vakande.

Slutbön

Fader i himlen, när den heliga Katarina betraktade Kristi lidande, greps hon av glödande kärlek till honom och hans kyrka. Låt oss på hennes förbön leva av Kristi mysterium, tjäna honom i hans kyrka och jubla över att hans härlighet skall uppenbaras.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.

Sext
Den 29 april 2017, lördag
Katarina av Siena jungfru och kyrkolärare

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.

Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.

Vi tackar dig, o Herre kär,
som ur din grav uppstånden är.
Av nåd låt oss bli värdiga
med dig uppstå rättfärdiga. Amen.


eller: Må vi med anden brinnande... ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är... ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel... ⇓⇑


Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.

Psalm 119:XI (81-88)

Min själ längtar efter din frälsning, *
jag hoppas på ditt ord.
     Mina ögon längtar efter ditt löfte, *
     och jag säger: "När vill du trösta mig?"
Ty jag är som en vinlägel i rök, *
men jag glömmer inte dina stadgar.
     Hur få är inte din tjänares dagar! *
     När vill du hålla dom över mina förföljare?
De fräcka gräver gropar för mig, *
de som inte lever efter din låg.
     Alla dina bud är sanning. *
     Utan skäl förföljer man mig — hjälp mig!
De har nästan utrotat mig från jorden, *
fast jag inte har övergivit dina bud.
     Behåll mig vid liv för din godhets skull, *
     så vill jag hålla dina vittnesbörd.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.


Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.

Psalm 61
En landsflyktigs bön
En bön av den rättfärdige som hoppas på det som hör evigheten till (Hilarius)


Hör, o Gud, mitt rop, *
lyssna till min bön.
     Från jordens ände ropar jag till dig,
     ty mitt hjärta försmäktar. *
     För mig upp på klippan som är för hög för mig.
Ty du är min tillflykt, *
ett torn som skyddar mig mot fienden.
     Låt mig bo i din hydda för evigt, *
     jag tar min tillflykt under dina vingar.
Du, o Gud, har hört mina löften *
och givit en arvslott åt dem som fruktar ditt namn.
     Låt konungen leva länge, *
     må hans år vara från släkte till släkte.
Må han för evigt sitta på sin tron inför Gud. *
Bevara honom i nåd och trofasthet.
     Då skall jag ständigt prisa ditt namn *
     och infria mina löften dag efter dag.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.


Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.

Psalm 64
Bön om skydd mot fiender
Herrens lidande ställs fram för våra ögon i denna psalm (Augustinus)


Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, *
skydda mitt liv mot fiendens hot.
     Göm mig för de ondas skåra, *
     för ogärningsmännens larmande hop,
De vässar sina tungor som svärd, *
de lägger an med bittra ord som med pilar,
     för att skjuta den skuldlöse ur bakhåll. *
     Plötsligt skjuter de på honom, utan försköning.
De står fast i sitt onda uppsåt, +
de ordar om hur de skall lägga ut snaror, *
de säger: "Vem skulle se oss?"
     De tänker ut lömska planer: +
     "Nu är vi redo att slå till!" *
     Deras inre är fördärvat, deras hjärta är en avgrund.
Då skjuter Glid dem, *
plötsligt sårar dem hans pil.
     Deras tunga får dem på fall, de blir straffade, *
     alla som ser dem skakar på huvudet.
Och alla människor blir förskräckta, *
de förkunnar vad Gud har gjort
och besinnar hans verk.
     Den rättfärdige skall glädja sig i Herren +
     och ta sin tillflykt till honom, *
     och alla rättsinniga skall jubla.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.

Kort läsning
1 Kor 7:25


I fråga om dem som lever ogifta har jag ingen befallning från Herren. Men jag kan ge ett råd tack vare den tilltro som Herren i sin barmhärtighet har visat mig.

Hon är en av de visa jungfrurna
de förståndiga, som var beredda.

Slutbön

Fader i himlen, när den heliga Katarina betraktade Kristi lidande, greps hon av glödande kärlek till honom och hans kyrka. Låt oss på hennes förbön leva av Kristi mysterium, tjäna honom i hans kyrka och jubla över att hans härlighet skall uppenbaras.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.

Non
Den 29 april 2017, lördag
Katarina av Siena jungfru och kyrkolärare

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.

En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.

Vi tackar dig, o Herre kär,
som ur din grav uppstånden är.
Av nåd låt oss bli värdiga
med dig uppstå rättfärdiga. Amen.


eller: Du Guds Ande, var vår styrka... ⇓⇑


Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.

Psalm 119:XI (81-88)

Min själ längtar efter din frälsning, *
jag hoppas på ditt ord.
     Mina ögon längtar efter ditt löfte, *
     och jag säger: "När vill du trösta mig?"
Ty jag är som en vinlägel i rök, *
men jag glömmer inte dina stadgar.
     Hur få är inte din tjänares dagar! *
     När vill du hålla dom över mina förföljare?
De fräcka gräver gropar för mig, *
de som inte lever efter din låg.
     Alla dina bud är sanning. *
     Utan skäl förföljer man mig — hjälp mig!
De har nästan utrotat mig från jorden, *
fast jag inte har övergivit dina bud.
     Behåll mig vid liv för din godhets skull, *
     så vill jag hålla dina vittnesbörd.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.


Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.

Psalm 61
En landsflyktigs bön
En bön av den rättfärdige som hoppas på det som hör evigheten till (Hilarius)


Hör, o Gud, mitt rop, *
lyssna till min bön.
     Från jordens ände ropar jag till dig,
     ty mitt hjärta försmäktar. *
     För mig upp på klippan som är för hög för mig.
Ty du är min tillflykt, *
ett torn som skyddar mig mot fienden.
     Låt mig bo i din hydda för evigt, *
     jag tar min tillflykt under dina vingar.
Du, o Gud, har hört mina löften *
och givit en arvslott åt dem som fruktar ditt namn.
     Låt konungen leva länge, *
     må hans år vara från släkte till släkte.
Må han för evigt sitta på sin tron inför Gud. *
Bevara honom i nåd och trofasthet.
     Då skall jag ständigt prisa ditt namn *
     och infria mina löften dag efter dag.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.


Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.

Psalm 64
Bön om skydd mot fiender
Herrens lidande ställs fram för våra ögon i denna psalm (Augustinus)


Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, *
skydda mitt liv mot fiendens hot.
     Göm mig för de ondas skåra, *
     för ogärningsmännens larmande hop,
De vässar sina tungor som svärd, *
de lägger an med bittra ord som med pilar,
     för att skjuta den skuldlöse ur bakhåll. *
     Plötsligt skjuter de på honom, utan försköning.
De står fast i sitt onda uppsåt, +
de ordar om hur de skall lägga ut snaror, *
de säger: "Vem skulle se oss?"
     De tänker ut lömska planer: +
     "Nu är vi redo att slå till!" *
     Deras inre är fördärvat, deras hjärta är en avgrund.
Då skjuter Glid dem, *
plötsligt sårar dem hans pil.
     Deras tunga får dem på fall, de blir straffade, *
     alla som ser dem skakar på huvudet.
Och alla människor blir förskräckta, *
de förkunnar vad Gud har gjort
och besinnar hans verk.
     Den rättfärdige skall glädja sig i Herren +
     och ta sin tillflykt till honom, *
     och alla rättsinniga skall jubla.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.

Kort läsning
Upp 19:6b,7


Herren vår Gud, allhärskaren, är nu konung. Låt oss vara glada och jubla och ge honom vår hyllning. Ty tiden har kommit för Lammets bröllop, och hans brud har gjort sig redo.

Jag har funnit honom som min själ har kär.
Jag har tagit honom fatt, och jag släpper honom inte.

Slutbön

Fader i himlen, när den heliga Katarina betraktade Kristi lidande, greps hon av glödande kärlek till honom och hans kyrka. Låt oss på hennes förbön leva av Kristi mysterium, tjäna honom i hans kyrka och jubla över att hans härlighet skall uppenbaras.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.

Vesper
Den 29 april 2017, lördag
Tredje Påsksöndagen

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Av alla visa jungfrur skönt ledsagad
gick Katarina till sin brudgums möte.
För hennes lyktas rena flamma flydde
nattliga mörkret.

På hennes finger sattes bröllopsringen,
smyckad av stenar med en ädel strålglans:
"Se, jag dig giver", så ljöd Herrens stämma,
"kärlekens tecken."

I sina syner fick hon skåda honom,
alltid densamme, alltid dock den nye,
och höra löftet: "Jag skall själv dig leda
in i min glädje."

Djupt i sitt väsen rörd av helig hetta
blev hennes ande ryckt till höga höjder,
allt medan Kristi sår som lågor brände
i hennes lemmar.

Gud vare lovad, prisad och välsignad,
han som allena allt med makt regerar,
en och treenig, Fader, Son och Ande,
nu och för evigt. Amen.


Ant. 1 Jag vill bevara mig kysk för dig och hålla min lampa brinnande. Du min brudgum, jag skyndar dig till mötes.

Psalm 113
Välsignat vare Herrens namn
Han störtar härskare från deras troner och han upphöjer de ringa (Luk 1:52)


Lova Herren, ni Herrens tjänare, *
lova Herrens namn.
     Välsignat vare Herrens namn *
     från nu och till evig tid.
Från solens uppgång till dess nedgång *
må Herrens namn vara lovat.
     Herren är upphöjd över alla folk, *
     hans ära når över himlen.
Ja, vem är som Herren, vår Gud, *
han som sitter så högt,
     han som ser ned så djupt *
     — ja, vem i himlen och på jorden?
Han som upprättar den ringe ur stoftet, *
han som lyfter den fattige ur dyn,
     för att sätta honom bredvid furstar, *
     bredvid furstarna i sitt folk,
han som låter den ofruktsamma hustrun *
sitta med glädje som moder, omgiven av barn.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Jag vill bevara mig kysk för dig och hålla min lampa brinnande. Du min brudgum, jag skyndar dig till mötes.

Ant. 2 Saliga de renhjärtade: de skall se Gud.

Psalm 116B
Tacksägelse i templet
Låt oss genom honom (Kristus) ständigt frambära lovsång som ett offer till Gud (jfr Heb 13:15)


Jag trodde, även när jag sade: *
"Jag är storligen plågad",
     när jag sade i min ångest: *
     "Alla människor är lögnare."
Hur skall jag löna Herren *
alla hans välgärningar mot mig?
     Jag vill taga frälsningens bägare *
     och åkalla Herrens namn.
Jag vill infria åt Herren mina löften, *
ja, inför hela hans folk.
     Dyrt aktad i Herrens ögon *
     är hans frommas död.
Ack Herre, jag är ju din tjänare, +
jag är din tjänare, en son till din tjänsteflicka, *
du har lossat mina band.
     Dig vill jag offra lovets offer, *
     jag vill åkalla Herrens namn.
Jag vill infria åt Herren mina löften, *
ja, inför hela hans folk,
     i gårdarna till Herrens hus, *
     mitt i dig, Jerusalem.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Saliga de renhjärtade: de skall se Gud.

Ant. 3 Jag håller fast vid Kristus, jag är stadigt rotad i honom.

Canticum
Fil 2:6-11

Kristus, Guds tjänare


Kristus Jesus ägde Guds gestalt *
men vakade inte över sin jämlikhet med Gud
     utan utblottade sig och antog en tjänares gestalt, *
     då han blev människornas like.
Han som till det yttre var som en människa *
ödmjukade sig och blev lydig intill döden,
döden på ett kors.
     Därför har Gud upphöjt honom över allting *
     och givit honom namnet över alla namn,
för att alla knän skall böjas i Jesu namn, *
i himlen och på jorden och under jorden,
     och för att alla tungor skall bekänna *
     att Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära.
Ara vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Jag håller fast vid Kristus, jag är stadigt rotad i honom.

Kort läsning
1 Kor 7:32b, 34a


Den ogifte tänker på vad som hör Herren till, hur han skall vara Herren till lags. En ogift kvinna eller flicka tänker på vad som hör Herren till, på att hon skall vara helig till kropp och själ.

Responsorium

Jungfrurna leds in till konungen, + under glädje och fröjd förs de fram.
Jungfrurna leds in till konungen, + under glädje och fröjd förs de fram.
De tågar in i konungens palats,
+ under glädje och fröjd förs de fram.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Jungfrurna leds in till konungen, + under glädje och fröjd förs de fram.

Ant. Alltid och överallt sökte hon Gud. Hon fann honom och förenades med honom som hon älskade. Halleluja.

Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55


Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.
     Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
     från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.
Stora ting låter den Mäktige ske med mig, *
hans namn är heligt,
     och hans förbarmande med dem som fruktar honom *
     varar från släkte till släkte.
Han gör mäktiga verk med sin arm, *
han skingrar dem som har övermodiga planer.
     Han störtar härskare från deras troner, *
     och han upphöjer de ringa.
Hungriga mättar han med sina gåvor, *
och rika visar han tomhänta från sig.
     Han tar sig an sin tjänare Israel *
     och håller sitt löfte till våra fäder:
att förbarma sig över Abraham *
och hans barn, för evigt.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. Alltid och överallt sökte hon Gud. Hon fann honom och förenades med honom som hon älskade. Halleluja.

Förbön

Kristus har prisat dem som för himmelrikets skull avstår från äktenskapet. Vi vänder oss till honom i bön:
R. Du kyrkans brudgum, hör vår bön.

Kristus, du vill att kyrkan skall bli en ren jungfru i obrottslig trohet mot dig
— helga henne och rena henne från allt som fläckar hennes skönhet.
Kristus, de kloka jungfrurna gick dig till mötes med trons lampor brinnande
— låt aldrig trohetens låga slockna för dina tjänarinnor.
Herre, genom dig har kyrkan, jungfru och moder, bevarat tron ren och oförfalskad
— bevara alla kristna i trohet mot ditt ord.
Du låter ditt folk glädja sig över den heliga N:s minnesdag
— låt oss också känna oss ledsagade av hennes förbön.
Du som öppnade bröllopssalen för de trogna jungfrurna
— låt våra avlidna bröder och systrar ta del i den himmelska bröllopsmåltiden.

Fader vår...

Slutbön
Fader i himlen, när den heliga Katarina betraktade Kristi lidande, greps hon av glödande kärlek till honom och hans kyrka. Låt oss på hennes förbön leva av Kristi mysterium, tjäna honom i hans kyrka och jubla över att hans härlighet skall uppenbaras.

Completorium
Den 29 april 2017, lördag
Lördag och heldagsafton

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)

Hymn

När dagen vänder sig mot natt
och ljuset stilla slocknar ut,
vi beder dig, Barmhärtige:
Var du vår trogne väktare.

Må du bli våra hjärtans dröm,
vår tanke under nattens sömn,
och när den nya dagen gryr,
oss väck, att lova dig på nytt.

Giv hälsa åt vår själ och kropp,
åt anden kärlek, tro och hopp;
må skenet från din gudoms glans
i nattens dunkel stråla klart.

Vi tackar dig, o Herre kär,
som ur din grav uppstånden är.
Av nåd låt oss bli värdiga
med dig uppstå rättfärdiga. Amen.


eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Ännu en dag... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑

Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja

Psalm 4
Tacksägelse
Underbar har Herren gjort honom som han uppväckte från de döda (Augustinus)


När jag ropar, så svara mig, *
du min rättfärdighets Gud,
     du som i trångmål skaffar mig rum, *
     var mig nådig och hör min bön.
Ni mäktiga, hur länge skall min ära vara vänd i smälek, *
hur länge skall ni älska fåfänglighet
och fara efter lögn?
     Besinna att Herren har utvalt den fromme, *
     Herren hör när jag ropar till honom.
Bäva, och upphör med er synd. *
Tänk efter där ni ligger, och var stilla.
     Offra rätta offer, *
     och förtrösta på Herren.
Många säger: "Vem ger oss lycka?" *
Herre, låt ditt ansikte lysa över oss!
     Du ger mig glädje i hjärtat, *
     större än andras, när de får säd och vin i överflöd.
I frid vill jag lägga mig ner,
och i frid skall jag somna in, *
ty du, Herre, låter mig bo i trygghet.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja

Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja

Psalm 134
Aftonbön i templet
Prisa vår Gud, alla hans tjänare, ni som fruktar honom, höga och låga (Upp 19:5)


Välsigna Herren, alla Herrens tjänare, *
ni som står om natten i Herrens hus.
     Lyft era händer upp mot templet *
     och välsigna Herren.
Herren välsigne dig från Sion, *
han som har skapat himmel och jord.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja

Kort läsning
5 Mos 6:4-7

Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en. Och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på ditt hjärta. Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp.

Responsorium

I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande. + Halleluja, halleluja.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande. + Halleluja, halleluja.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
+ Halleluja, halleluja.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande. + Halleluja, halleluja.

Ant. Må Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge våra hjärtan och tankar skydd i Kristus Jesus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.
eller:
Ge oss din frid, Herre Kristus, och låt den stanna kvar hos oss, så att vi inte fruktar nattens fasor utan vilar i din goda vilja.

Nunc dimittis
Luk 2:29-32


Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.
     Ty mina ögon har skådat frälsningen *
     som du har berett åt alla folk,
ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. Må Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge våra hjärtan och tankar skydd i Kristus Jesus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.
eller:
Ge oss din frid, Herre Kristus, och låt den stanna kvar hos oss, så att vi inte fruktar nattens fasor utan vilar i din goda vilja.

Slutbön
Kom till oss, Herre, med din nåd och beskydda oss under denna natt, så att vi i morgon får vakna upp, fyllda av Andens kraft och glädjen över Kristi uppståndelse. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre.
eller vid högtider:
Besök vår boning, Herre, och rädda oss undan den ondes försåt. Låt dina änglar bo ibland oss och bevara oss i din frid, och må din välsignelse vila över oss nu och alltid. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen."

Maria-antifon

Regina caeli, letare, alleluia,
quia quem meruisti portare, alleluia,
resurrexit, sicut dixit, alleluia;
ora pro nobis Deum, alleluia.

eller: (översättning) Himmelens drottning... ⇓⇑






Texter från: "Kyrkans dagliga bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1990 Tryckt med bidrag från Missionary Oblates of Mary Immaculate, United States Province, överlemnat till minne av bp John Taylor OMI.
Läsningar från "Läsningar till Kyrkans Dagliga Bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1996.
Förord till "Kyrkans dagliga Bön" av bp Hubertus Brandenburg