Arbetar med sidan !!! Oblatmissionärerna

Kalender - breviar
Juni 2018

TiOnToFr
1fredag i 8 veckan 'under året'
Justinus martyr

2lördag i 8 veckan 'under året'
Marcellinus och Petrus martyrer

3Kristi Kropps och Blods högtid
Charles Lwanga och hans följeslagare martyrer

4måndag i 9 veckan 'under året'
Maria Elisabeth Hesselblad jungfru

5tisdag i 9 veckan 'under året'
Bonifatius biskop och martyr

6onsdag i 9 veckan 'under året'
Norbert av Xanten biskop

7torsdag i 9 veckan 'under året'

8Jesu Hjärtas Dag

9lördag i 9 veckan 'under året'
Jungfru Marias obefläckade Hjärta

1010 söndagen 'under året'

11måndag i 10 veckan 'under året'
Barnabas apostel

12tisdag i 10 veckan 'under året'
Eskil biskop och martyr Sörmlands apostel

13onsdag i 10 veckan 'under året'
Antonius av Padua präst och kyrkolärare

14torsdag i 10 veckan 'under året'

15fredag i 10 veckan 'under året'

16lördag i 10 veckan 'under året'

1711 söndagen 'under året'

18måndag i 11 veckan 'under året'

19tisdag i 11 veckan 'under året'
Romuald abbot

20onsdag i 11 veckan 'under året'

21torsdag i 11 veckan 'under året'
Aloisius Gonzaga ordensman

22fredag i 11 veckan 'under året'
Paulinus av Nola biskop, John Fisher biskop och Thomas More martyrer

23lördag i 11 veckan 'under året'

24Johannes Döparens födelse
Johannes Döparens födelse

25måndag i 12 veckan 'under året'
David av Munktorp abbot

26tisdag i 12 veckan 'under året'

27onsdag i 12 veckan 'under året'
Kyrillos av Alexandria biskop och kyrkolärare

28torsdag i 12 veckan 'under året'
Irenaeus av Lyon biskop och martyr

29Petrus och Paulus
Petrus och Paulus

30lördag i 12 veckan 'under året'
Den romerska kyrkans första martyrer


Breviar - Kyrkans dagliga bön


Läsningsgudstjänst
Den 18 juni 2018, måndag
måndag i 11 veckan 'under året'

(eller - Psalterium 2015)

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Under natten eller tidigt om morgonen:

Se. detta är en vakans tid
— så talar Skriften manande —
då himmelrikets härskare
skall komma till sin bröllopsfest.

Med tända facklor i sin hand
och under glädjerop och dans
skall då de visa jungfrur
gå att möta själens sanne vän.

Därutanför de fåvitska
skall lämnas kvar i natt och kval;
för sent de klappat på den port
som leder in till rikets bord.

Låt oss med hjärtan brinnande
gå vägen fram med vaksamhet,
beredda för det ögonblick
då Kristus kommer, högtidsklädd.

O Herre, gör oss värdiga
att träda in i ärans sal,
och låt oss med de heliga
där sjunga evig jubelsång. Amen.

Under dagen:

Allena du är lovsång värd,
o Herre, din all rikedom.
Låt ur din gudoms överflöd
oss smaka helig vishets nåd.

Gör själen från den visdom ren
som blott är världsligt övermod,
och böj oss till den ödmjukhet
som följer Kristus på hans väg.

Giv ögat av ditt milda ljus,
gör anden lyhörd för ditt bud,
gör själen ren och uppmärksam,
låt hjärtats öra öppet stå.

Giv oss ett sinne för ditt ord,
ett minne som dig håller kvar,
ett vakande och klart förstånd
och läppar vigda till ditt lov.

Så låt oss prisa dig, o Gud,
för skapelsens och nådens verk,
du Fader, Son och Hjälpare,
du ende Gud i evighet. Amen.



Ant. 1 Vår Gud träder fram, och han skall inte tiga.

Psalm 50
Den sanna fromheten
Jag har inte kommit för att upphäva lagen utan för att uppfylla den (jfr Matt 5:17)

I


Gud, Herren Gud, talar och kallar hela jorden, *
ända från öster till väster.
     Från Sion, det fullkomligt sköna, *
     träder Gud fram i glans.
Vår Gud kommer, han skall inte tiga, +
framför honom går förtärande eld, *
kring honom stormar det häftigt.
     Han kallar på himlen därovan och på jorden, *
     ty han vill hålla dom över sitt folk:
"Samla inför mig mina fromma, *
som sluter förbund med mig vid offer."
     Himlarna förkunnar att han är rättfärdig, *
     att Gud är den som skipar rätt.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Vår Gud träder fram, och han skall inte tiga.

Ant. 2 Offra lovets offer åt Gud

II

"Hör, mitt folk, jag vill tåla, +
Israel, jag vill ställa dig till svårs. *
Jag är Gud, din Gud.
     Jag vill inte straffa dig för dina offer, *
     dina brännoffer har jag alltid inför mig.
Men jag tar inte emot tjurar ur ditt hus *
eller bockar ur dina fållor,
     ty mina är alla skogens djur, *
     boskapen på de tusende bergen.
Jag känner alla fåglar i skyn, *
jag vet vad som rör sig på marken.
     Om jag hungrade, behövde jag inte säga det, *
     ty min är jorden och allt som finns på den.
Skulle jag då äta kött från tjurar *
eller dricka blod från bockar?
     Nej, offra lovets offer åt Gud, *
     och infria dina löften till den Högste.
Åkalla mig i nöden, *
så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig."
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Offra lovets offer åt Gud

Ant. 3 Jag har behag till kärlek och inte till offer, och till Guds kunskap mer än till brännoffer.

III

Men till den gudlöse säger Gud:
"Hur kan du tala om mina stadgar *
och föra mitt förbund på tungan,
     du som hatar tuktan *
     och vänder ryggen åt mina ord?
Om du ser en tjuv, så håller du med honom, *
med äktenskapsbrytare ger du dig i lag.
     Din mun talar onda, elaka ord, *
     och din tunga smider ränker.
Du förtalar din broder, *
du anklagar din moders son!
     Så gör du, och jag tiger, *
     och nu tror du att jag är som du.
Nej, jag vill ställa fram det för dina ögon, *
och jag vill straffa dig.
     Ni som glömmer Gud, lägg märke till detta, *
     så att jag inte sliter sönder er utan räddning:
Den som offrar lovets offer, han ärar mig, *
och den som ger akt på sin väg,
honom skall jag låta se min frälsning."
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Jag har behag till kärlek och inte till offer, och till Guds kunskap mer än till brännoffer.

Hör, mitt folk, jag vill tala.
Jag är Gud, din Gud.

Första läsningen
Dom 4:1-24
Debora och Barak


Israels barn gjorde åter vad ont var i Herrens ögon, när Ehud var död. Då sålde Herren dem i Jabins hand, den kananeiske kungens, som regerade i Hasor. Hans härhövitsman var Sisera, och denne bodde i Haroset-Haggoim. Och Israels barn ropade till Herren. Ty han hade 900 stridsvagnar av järn, och han förtryckte Israels barn våldsamt i tjugo år.
Men Debora, en profetissa, Lapidots hustru, var vid den tiden domare i Israel. Hon brukade sitta under Deborapalmen, mellan Rama och Betel i Efraims bergsbygd, och Israels barn drog dit upp till henne, för att hon skulle skipa rätt. Hon sände nu och lät kalla till sig Barak, Abinoams son, från Kedes i Naftali, och sade till honom: "Se, Herren, Israels Gud, befaller: Dra iväg upp på berget Tabor och ta med dig 10 000 man av Naftalis barn och Sebulons barn. Ty jag vill dra Sisera, Jabins härhö vitsman, med hans vagnar och skaror, till dig vid bäcken Kison och ge honom i din hand."
Barak sade till henne: "Om du går med mig, så går jag, men om du inte går med mig, så går inte heller jag."
Då svarade hon: "Ja, jag skall gå med dig. Dock skall äran då inte bli din på den väg du nu går, utan Herren skall sälja Sisera i en kvinnas hand." Så reste sig Debora och gick med Barak till Kedes. Då kallade Barak samman Sebulon och Naftali till Kedes, och 10 000 man följde honom dit upp. Debora gick också dit upp med honom.
Men kainéen Heber hade skilt sig från de övriga kainéerna, Hobabs, Moses svärfaders, barn. Och han hade sina tältplatser strax intill terebinten i Saannim vid Kedes.
Och man berättade för Sisera att Barak, Abinoams son, hade dragit upp på berget Tabor. Då kallade Sisera samman alla sina stridsvagnar, 900 vagnar av järn, och dessutom allt folk han hade, för att dra från Haroset-Haggoim till bäcken Kison.
Men Debora sade till Barak: "Stå upp, ty detta är den dag på vilken Herren har gett Sisera i din hand. Se, Herren har dragit ut framför dig." Så drog då Barak ned från berget Tabor, och 10 000 man följde honom. Och Herren sände förvirring över Sisera och alla hans vagnar och hela hans här, så att de vek tillbaka för Baraks svärd. Och Sisera steg ned från sin vagn och flydde till fots. Och Barak jagade efter vagnarna och hären ända till Haroset-Haggoim. Och hela Siseras här föll för svärd. Inte en enda kom undan.
Men Sisera hade under flykten styrt sina steg till Jaels, kainéen Hebers hustrus, tält. Ty vänskap rådde mellan Jabin, kungen i Hasor, och kainéen Hebers hus. Då gick Jael ut mot Sisera och sade till honom: "Kom in, min herre, kom in till mig, frukta inte." Så gick han då in till henne i tältet, och hon höljde över honom med ett täcke. Och han sade till henne: "Ge mig litet vatten att dricka, ty jag är törstig." Då öppnade hon mjölkkärlet och gav honom att dricka och höljde sedan åter över honom. Och han sade till henne: "Ställ dig vid ingången till tältet. Och kommer någon och frågar dig om någon är här, så svara nej."
Men Jael, Hebers hustru, grep en tältplugg och tog en hammare i sin hand, gick därefter sakta in till honom och slog pluggen genom tinningen på honom, så att den gick ned i marken. Så dödades han, där han låg försänkt i tung sömn, medtagen av trötthet. I samma stund kom Barak jagande efter Sisera. Då gick Jael ut emot honom och sade till honom: "Kom hit, så skall jag visa dig den man som du söker." När han då gick in till henne, fick han se Sisera ligga död där, med tältpluggen genom tinningen.
Så lät Gud på den dagen Jabin, kungen i Kanaan, bli kuvad av Israels barn. Och Israels barns hand vilade allt tyngre på Jabin, kungen i Kanaan. Och till slut förgjorde de Jabin, kungen i Kanaan.

Responsorium 1 Kor 1:27, 28, 29; 2 Kor 12:9

Det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam. Ingen människa skulle kunna vara stolt inför Gud.
+ I svagheten blir kraften störst.
Gud utvalde det som världen ser ned på, det som ringaktas, för att göra slut på det som finns till.
+ I svagheten blir kraften störst.

Andra läsningen
Ur Cyprianus kommentar till Herrens bön.
Vår bön är offentlig och gemensam


Framför allt var det inte hans vilja som undervisar oss om fred och enhet att vår bön skulle ske enskilt och privat, så att någon, när han ber, blott skulle be för sig själv. Vi säger inte: 'Min Fader som är i himmelen', inte heller: 'Mitt dagliga bröd giv mig idag', ej heller begär var och en att blott hans skuld skall förlåtas eller ber blott för egen del att han inte skall inledas i frestelse och frälsas ifrån ondo.
Vår bön är offentlig och gemensam, och när vi ber, ber vi inte för endast en utan för hela folket, ty vi är alla ett.
Fridens Gud och endräktens lärare som har lärt ut enhet ville att var och en skulle be för alla på samma sätt som han själv ensam bar oss alla.
Denna bönens regel följde de tre männen i den brinnande ugnen som var enstämmiga i sin bön och endräktiga i Andens enighet.
Den heliga Skrift ger ett pålitligt vittnesbörd om detta och i det att den lär oss hur sådana män bad, ger den ett exempel som vi bör efterlikna i våra böner, så att vi skall kunna bli lika dem. Det står skrivet: Då sjöng de tre en hymn liksom med en mun och välsignade Gud. De talade liksom med en mun, och ännu hade inte Kristus lärt dem att be. Och därför, när de bad, var deras tal verksamt och uppnådde resultat, ty en fridfull, enkel och uppriktig bön vinner Guds gehör. Så finner vi också att Apostlarna tillsammans med de övriga lärjungarna bad efter Herrens himmelsfärd. Alla dessa, står det, höll ihop under ständig bön tillsammans med några kvinnor, Maria, Jesu mor, och hans bröder. De förblev endräktiga i sin bön och visade därmed både genom sin böns ihärdighet och endräkt att Gud som låter de endräktiga få en boning endast ger tillträde till den gudomliga och eviga boningen åt dem som har en endräktig bön.
Vilka mysterier, mina kära bröder, äger inte Herrens bön! Hur många och stora är de inte! De är samlade i några kortfattade ord men rika på andlig kraft, så att överhuvud taget ingenting har förbigåtts. Allt som vi ber om inbegrips av denna den himmelska lärans sammanfattning. Så skall ni be, står det: Fader vår som är i himmelen.
Den nya människan som är pånyttfödd och återförd till sin Gud genom hans nåd säger först 'Fader', ty han har nu börjat att vara son.
Han kom till det som var hans, står det, och hans egna tog inte emot honom. Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn.
Den som alltså har kommit till tro på hans namn och blivit Guds barn bör börja därifrån med att tacka Gud och bekänna sig vara hans barn genom att kalla Gud sin Fader i himmelen.

Responsorium Ps 22:23; 57:10

Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder;
+ mitt i församlingen skall jag prisa dig.
Jag vill tacka dig bland folken, Herre, jag vill lovsjunga dig bland folkslagen;
+ mitt i församlingen skall jag prisa dig.

Slutbön

Gud, utan vilken vi inget förmår, du vårt hopp och vår styrka, skänk oss Andens kraft, så att vi följer dina bud och ärar dig i tanke, ord och gärning. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Invitatorium
Den 18 juni 2018, måndag
måndag i 11 veckan 'under året'

(eller - Psalterium 2015)

Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Låt oss träda fram för Herrens ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsång.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)


[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.

eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑

Laudes
Den 18 juni 2018, måndag
måndag i 11 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O himmelsljus, som strömmar ur
en outtömlig källas djup,
du låter alla dagar bli
en enda dag, som bor i dig.

Du solars sol, som speglad står
i allt som födes och förgår,
med Andens eld i hjärtat brinn.
Bränn där ditt gyllne tecken in.

I kraftfull gärning oss befäst,
i kärleken som håller ut.
Ge mening, Gud, åt det som mest
förtvivlat, tungt och svårt ser ut.

I Kristus vi vår föda har,
ett bröd som delas dag för dag.
Ur Andens brunn den dryck vi får
vars smak all annan övergår.

Låt hjärtat bliva lika rent
som skimret nu i gryningen
och tron som middagstimmens sol;
låt kvällen ge vårt sinne ro.

O Fader, du mot oss är vänd
i Sonen, som från dig blev sänd,
i Anden, som för alla ber
i dag och i all evighet. Amen.

Ant. 1 Saliga de som bor i ditt hus, Herre Sebaot.

Psalm 84
Längtan till Herrens tempel
Här på jorden har vi ingen stad som består, men vi söker stad som skall komma (Heb 13:14)


Hur ljuvlig är inte din boning, *
Herre Sebaot!
     Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar, *
     min själ och min kropp jublar mot levande Gud.
Ty sparven har funnit ett hus
och svalan ett bo åt sig,
där hon kan lägga sina ungar: *
dina altaren, Herre Sebaot,
min konung och min Gud.
     Saliga de som bor i ditt hus, *
     de lovar dig ständigt.
Saliga de människor som finner sin kraft i dig, *
de som vill vandra till ditt hus.
     När de går genom den torra dalen,
     gör du den rik på källor, *
     och höstregnet höljer den med välsignelser.
Deras kraft växer till mer och mer, *
så träder de fram inför Gud på Sion.
     Herre Gud Sebaot, hör min bön, *
     lyssna, du Jakobs Gud.
Gud, se till vår sköld, *
akta på din smordes ansikte.
     Ty en dag i dina gårdar *
     är bättre än tusen andra,
jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus *
än vistas i de gudlösas hyddor.
     Ty Herren Gud är sol och sköld, *
     Herren ger nåd och ära,
han vägrar inte dem något gott *
som vandrar i oskuld.
     Herre Sebaot, *
     salig är den människa som förtröstar på dig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Saliga de som bor i ditt hus, Herre Sebaot.

Ant. 2 Kom, låt oss gå upp till Herrens berg.

Canticum
Jes 2:2-5
Det berg där Herrens hus står, det högsta bland
Alla folk skall komma och tillbe dig (Upp 15:4)


Det skall ske i kommande dagar
att berget med Herrens hus
står som det högsta bland bergen *
och är högre än alla andra höjder.
     Alla främmande folk skall strömma dit, *
     många folk skall dra åstad, och de skall säga:
"Kom, låt oss gå upp till Herrens berg, *
låt oss bege oss till Jakobs Guds hus,
     så att han kan undervisa oss om sina vägar *
     och så att vi kan vandra på hans stigar."
Från Sion utgår Herrens lag *
och hans ord från Jerusalem.
     Han skall döma mellan folken *
     och skipa rätt åt många folkslag.
Då skall de smida plogbillar av sina svärd *
och vingårdsknivar av sina spjut.
     Folken skall aldrig mer lyfta svärd mot folk *
     och inte längre lära sig att strida.
Kom, du Jakobs hus, *
låt oss vandra i ljuset från Herren.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Kom, låt oss gå upp till Herrens berg.

Ant. 3 Sjung till Herrens ära, lova hans namn.

Psalm 96
Herren, hela världens konung och domare
De stod tillsammans med Lammet, och de sjöng en ny sång inför tronen (jfr Upp 14:1,3)


Sjung en ny sång till Herrens ära, +
sjung till Herrens ära, alla länder, *
sjung till Herrens ära, lova hans namn.
     Båda glädje var dag, besjung hans frälsning, +
     förkunna bland hedningarna hans ära, *
     bland alla folk hans under.
Ty stor är Herren och högtlovad, *
fruktansvärd är han mer än alla gudar.
     Ty folkens alla gudar är avgudar, *
     men Herren har skapat himmelen.
Hans omges av makt och härlighet, *
av prakt och glans i sin helgedom.
     Ära Herren, alla folkslag, +
     ära Herrens majestät, *
     ära Herrens höga namn.
Bär fram gåvor och kom i hans gårdar, +
tillbe Herren i helig skrud, *
bäva för hans ansikte, alla länder.
     Säg bland hedningarna: "Herren är nu konung! +
     Därför står jordkretsen orubbligt fast, *
     med rättvisa dömer han folken."
Må himlen vara glad och jorden fröjda sig, *
havet brusa med allt vad det rymmer,
     marken och allt den bär må glädja sig, *
     alla träd i skogen jubla inför Herren,
ty han kommer, tv han kommer för att döma jorden: +
han skall döma jordens krets med rättfärdighet *
och folken med sin trofasthet.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Sjung till Herrens ära, lova hans namn.

Kort läsning
Jak 2:12-13


Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag. Domen blir obarmhärtig över den som inte har varit barmhärtig, men barmhärtigheten triumferar över domen.

Responsorium

Lovad vare Herren + från evighet till evighet.
Lovad vare Herren + från evighet till evighet.
Han allena gör under
+ från evighet till evighet.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Lovad vare Herren + från evighet till evighet.

Ant. Välsignad är Herren, vår Gud.

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79


Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.

Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids hus,

så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,

frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.

Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:

att rycka oss ur våra fienders hand *
och låta oss tjäna honom utan fruktan,

rena och rättfärdiga inför honom *
i alla våra dagar.

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. Välsignad är Herren, vår Gud.

Förbön

Gud satte människan i världen att bruka och bevara den till hans ära. Låt oss be till honom:
R. Låt oss leva till din ära.

Gud, universums skapare, vi prisar dig
— du som ger oss dina gåvor och intill denna morgon har bevarat oss.
Välsigna oss, som nu skall börja vårt arbete
— låt oss delta i din skapelse och utföra din vilja.
Må vårt arbete i dag komma andra till godo
— så att vi med dem och för dem bygger upp en värld som behagar dig.
Ge din nåd åt oss och alla som vi möter i dag
— och ge oss din glädje och frid.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Stärk och helga, led och ledsaga oss i dag till kropp och själ, du himlens och jordens konung, och styr våra sinnen, ord och gärningar efter din lag, så att vi här och för evigt lever i din nåd som dina fria barn. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.

Ters
Den 18 juni 2018, måndag
måndag i 11 veckan 'under året'

(eller - Psalterium 2015)

(eller - med tilläggspsalmer)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.

Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.


Ant. 1 Jag begrundar dina befallningar; genom dem har du behållit mig vid liv.

Psalm 119:XII (89-96)

Herre, du är i evighet, *
ditt ord står fast i himlen.
     Från släkte till släkte varar din trofasthet. *
     Du har grundat jorden, och den består.
Allt består än i dag enligt din befallning, *
allting måste tjäna dig.
     Om inte din lag hade varit min lust, *
     så hade jag förgåtts i mitt elände.
Aldrig skall jag glömma dina stadgar, *
ty genom dem har du behållit mig vid liv.
     Rädda mig, jag är din, *
     jag begrundar dina befallningar.
Gudlösa vaktar på mig, de vill förgöra mig, *
men jag ger akt på dina vittnesbörd.
     Jag har sett att allt annat har gränser, *
     men ditt bud är omätligt i vidd.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Jag begrundar dina befallningar; genom dem har du behållit mig vid liv.


Ant. 2 Herre, du är min tillförsikt alltifrån min ungdom.

Psalm 71
Messias konungsliga makt
De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myn a (Matt 2:11)

I


Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, *
låt mig aldrig komma på skam.
     Rädda och befria mig i din rättfärdighet, *
     hör min bön och hjälp mig.
Var mig en klippa där jag får bo *
och dit jag alltid kan fly,
     ty du har lovat mig din hjälp, *
     du är mitt bergfäste och min borg.
Min Gud, befria mig ur den gudlöses våld, *
ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.
     Du, Herre, min Gud, är mitt hopp, *
     min tillförsikt alltifrån min ungdom.
Du har varit mitt stöd ända från moderlivet, +
du har förlöst mig ur min moders liv, *
dig gäller ständigt mitt lov.
     Många avskräcks av mitt öde, *
     men du är min starka tillflykt.
Låt min mun vara full av ditt lov, *
hela dagen av din ära.
     Förkasta mig inte i min ålderdoms tid, *
     överge mig inte, när min kraft försvinner.
Mina fiender talar om mig, *
de ser vad som drabbat mig och säger till varandra:
     "Gud har övergivit honom.
     Förfölj och grip honom, *
     ty det finns ingen som räddar."
Gud, var inte långt ifrån mig, *
min Gud, skynda till min hjälp.
     Må de som står mig emot komma på skam och förgås, *
     må de som vill mig ont höljas i vanära och skam.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Herre, du är min tillförsikt alltifrån min ungdom.


Ant. 3 Överge mig inte, o Gud, i min ålderdom.

II

Men jag skall alltid hoppas på dig *
och mer och mer sjunga ditt lov.
     Min mun skall förkunna din rättfärdighet, +
     hela dagen din godhet, *
     ty jag känner inget mått på den.
Jag skall frambära Herrens väldiga gärningar, *
jag skall prisa din rättfärdighet, ja, endast din.
     Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom, *
     och än i dag förkunnar jag dina under.
Så överge mig inte heller, o Gud, *
i min ålderdom, när jag blir grå.
     Låt mig få berätta om din makt för kommande släkten, *
     om din kraft för alla dem som skall komma.
Din rättfärdighet, Gud, når ända upp till himlen. *
Du som har gjort så stora ting, o Gud, vem är dig lik?
     Du har sänt över oss olyckor och nöd,
     men du skall åter göra oss levande *
     och föra oss upp igen ur jordens djup.
Ja, låt mig åter få stå upp, *
och trösta mig igen.
     Då vill jag tacka dig på harpa
     för din trofasthet, min Gud, *
     jag vill lovsjunga dig till harpa, du Israels Helige.
Mina läppar skall jubla, jag vill prisa dig, *
min själ skall jubla, ty du har räddat mig.
     Min tunga skall hela dagen förkunna din rättfärdighet, *
     ty de som ville mig ont får vika tillbaka i skam.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Överge mig inte, o Gud, i min ålderdom.

Kort läsning
2 Kor 13:11


Gläd er, mina bröder, och låt mina förmaningar göra er alltmer felfria, var eniga och håll fred, så skall kärlekens och fridens Gud vara med er.

Herrens ögon är vända till de rättfärdiga
och hans öron till deras rop.

Slutbön

Gode Fader, du som ger oss skapelsen som gåva och som uppgift, låt var och en arbeta för allas gemensamma bästa, så att vi lever som dina barn och varandras bröder och systrar. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.

Sext
Den 18 juni 2018, måndag
måndag i 11 veckan 'under året'

(eller - Psalterium 2015)

(eller - med tilläggspsalmer)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.

Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

eller: Må vi med anden brinnande ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel ⇓⇑


Ant. 1 Jag begrundar dina befallningar; genom dem har du behållit mig vid liv.

Psalm 119:XII (89-96)

Herre, du är i evighet, *
ditt ord står fast i himlen.
     Från släkte till släkte varar din trofasthet. *
     Du har grundat jorden, och den består.
Allt består än i dag enligt din befallning, *
allting måste tjäna dig.
     Om inte din lag hade varit min lust, *
     så hade jag förgåtts i mitt elände.
Aldrig skall jag glömma dina stadgar, *
ty genom dem har du behållit mig vid liv.
     Rädda mig, jag är din, *
     jag begrundar dina befallningar.
Gudlösa vaktar på mig, de vill förgöra mig, *
men jag ger akt på dina vittnesbörd.
     Jag har sett att allt annat har gränser, *
     men ditt bud är omätligt i vidd.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Jag begrundar dina befallningar; genom dem har du behållit mig vid liv.


Ant. 2 Herre, du är min tillförsikt alltifrån min ungdom.

Psalm 71
Messias konungsliga makt
De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myn a (Matt 2:11)

I


Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, *
låt mig aldrig komma på skam.
     Rädda och befria mig i din rättfärdighet, *
     hör min bön och hjälp mig.
Var mig en klippa där jag får bo *
och dit jag alltid kan fly,
     ty du har lovat mig din hjälp, *
     du är mitt bergfäste och min borg.
Min Gud, befria mig ur den gudlöses våld, *
ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.
     Du, Herre, min Gud, är mitt hopp, *
     min tillförsikt alltifrån min ungdom.
Du har varit mitt stöd ända från moderlivet, +
du har förlöst mig ur min moders liv, *
dig gäller ständigt mitt lov.
     Många avskräcks av mitt öde, *
     men du är min starka tillflykt.
Låt min mun vara full av ditt lov, *
hela dagen av din ära.
     Förkasta mig inte i min ålderdoms tid, *
     överge mig inte, när min kraft försvinner.
Mina fiender talar om mig, *
de ser vad som drabbat mig och säger till varandra:
     "Gud har övergivit honom.
     Förfölj och grip honom, *
     ty det finns ingen som räddar."
Gud, var inte långt ifrån mig, *
min Gud, skynda till min hjälp.
     Må de som står mig emot komma på skam och förgås, *
     må de som vill mig ont höljas i vanära och skam.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Herre, du är min tillförsikt alltifrån min ungdom.


Ant. 3 Överge mig inte, o Gud, i min ålderdom.

II

Men jag skall alltid hoppas på dig *
och mer och mer sjunga ditt lov.
     Min mun skall förkunna din rättfärdighet, +
     hela dagen din godhet, *
     ty jag känner inget mått på den.
Jag skall frambära Herrens väldiga gärningar, *
jag skall prisa din rättfärdighet, ja, endast din.
     Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom, *
     och än i dag förkunnar jag dina under.
Så överge mig inte heller, o Gud, *
i min ålderdom, när jag blir grå.
     Låt mig få berätta om din makt för kommande släkten, *
     om din kraft för alla dem som skall komma.
Din rättfärdighet, Gud, når ända upp till himlen. *
Du som har gjort så stora ting, o Gud, vem är dig lik?
     Du har sänt över oss olyckor och nöd,
     men du skall åter göra oss levande *
     och föra oss upp igen ur jordens djup.
Ja, låt mig åter få stå upp, *
och trösta mig igen.
     Då vill jag tacka dig på harpa
     för din trofasthet, min Gud, *
     jag vill lovsjunga dig till harpa, du Israels Helige.
Mina läppar skall jubla, jag vill prisa dig, *
min själ skall jubla, ty du har räddat mig.
     Min tunga skall hela dagen förkunna din rättfärdighet, *
     ty de som ville mig ont får vika tillbaka i skam.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Överge mig inte, o Gud, i min ålderdom.

Kort läsning
Rom 6:22


Nu, när ni blivit fria från synden men är slavar under Gud, blir frukten ni skördar helighet och till slut evigt liv.

Herre, ge oss åter liv,
så att ditt folk får glädjas i dig.

Slutbön

Fader, väktare och Herre över vingården och skörden, du som ger oss uppgiften och lönen, ge oss kraft att bära dagens börda utan att klaga över din vilja. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.

Non
Den 18 juni 2018, måndag
måndag i 11 veckan 'under året'

(eller - Psalterium 2015)

(eller - med tilläggspsalmer)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.

En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.

Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.

eller: Du Guds Ande, var vår styrka ⇓⇑


Ant. 1 Jag begrundar dina befallningar; genom dem har du behållit mig vid liv.

Psalm 119:XII (89-96)

Herre, du är i evighet, *
ditt ord står fast i himlen.
     Från släkte till släkte varar din trofasthet. *
     Du har grundat jorden, och den består.
Allt består än i dag enligt din befallning, *
allting måste tjäna dig.
     Om inte din lag hade varit min lust, *
     så hade jag förgåtts i mitt elände.
Aldrig skall jag glömma dina stadgar, *
ty genom dem har du behållit mig vid liv.
     Rädda mig, jag är din, *
     jag begrundar dina befallningar.
Gudlösa vaktar på mig, de vill förgöra mig, *
men jag ger akt på dina vittnesbörd.
     Jag har sett att allt annat har gränser, *
     men ditt bud är omätligt i vidd.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Jag begrundar dina befallningar; genom dem har du behållit mig vid liv.


Ant. 2 Herre, du är min tillförsikt alltifrån min ungdom.

Psalm 71
Messias konungsliga makt
De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myn a (Matt 2:11)

I


Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, *
låt mig aldrig komma på skam.
     Rädda och befria mig i din rättfärdighet, *
     hör min bön och hjälp mig.
Var mig en klippa där jag får bo *
och dit jag alltid kan fly,
     ty du har lovat mig din hjälp, *
     du är mitt bergfäste och min borg.
Min Gud, befria mig ur den gudlöses våld, *
ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.
     Du, Herre, min Gud, är mitt hopp, *
     min tillförsikt alltifrån min ungdom.
Du har varit mitt stöd ända från moderlivet, +
du har förlöst mig ur min moders liv, *
dig gäller ständigt mitt lov.
     Många avskräcks av mitt öde, *
     men du är min starka tillflykt.
Låt min mun vara full av ditt lov, *
hela dagen av din ära.
     Förkasta mig inte i min ålderdoms tid, *
     överge mig inte, när min kraft försvinner.
Mina fiender talar om mig, *
de ser vad som drabbat mig och säger till varandra:
     "Gud har övergivit honom.
     Förfölj och grip honom, *
     ty det finns ingen som räddar."
Gud, var inte långt ifrån mig, *
min Gud, skynda till min hjälp.
     Må de som står mig emot komma på skam och förgås, *
     må de som vill mig ont höljas i vanära och skam.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Herre, du är min tillförsikt alltifrån min ungdom.


Ant. 3 Överge mig inte, o Gud, i min ålderdom.

II

Men jag skall alltid hoppas på dig *
och mer och mer sjunga ditt lov.
     Min mun skall förkunna din rättfärdighet, +
     hela dagen din godhet, *
     ty jag känner inget mått på den.
Jag skall frambära Herrens väldiga gärningar, *
jag skall prisa din rättfärdighet, ja, endast din.
     Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom, *
     och än i dag förkunnar jag dina under.
Så överge mig inte heller, o Gud, *
i min ålderdom, när jag blir grå.
     Låt mig få berätta om din makt för kommande släkten, *
     om din kraft för alla dem som skall komma.
Din rättfärdighet, Gud, når ända upp till himlen. *
Du som har gjort så stora ting, o Gud, vem är dig lik?
     Du har sänt över oss olyckor och nöd,
     men du skall åter göra oss levande *
     och föra oss upp igen ur jordens djup.
Ja, låt mig åter få stå upp, *
och trösta mig igen.
     Då vill jag tacka dig på harpa
     för din trofasthet, min Gud, *
     jag vill lovsjunga dig till harpa, du Israels Helige.
Mina läppar skall jubla, jag vill prisa dig, *
min själ skall jubla, ty du har räddat mig.
     Min tunga skall hela dagen förkunna din rättfärdighet, *
     ty de som ville mig ont får vika tillbaka i skam.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Överge mig inte, o Gud, i min ålderdom.

Kort läsning
Kol 1:21-22


Ni som förut stod utanför och visade ert fientliga sinnelag i era onda gärningar, också er har han nu försonat med sig genom att Kristus led döden med sin jordiska kropp. Han skall låta er träda fram inför sig, heliga och fläckfria och oförvitliga.

Lovsjung Herren, ni hans fromma,
prisa hans heliga namn.

Slutbön

Du kallar oss, Herre, vid nionde timmen, när Petrus och Johannes gick upp till templet. Hör nu vår bön i Jesu namn och skänk din hälsa och frälsning åt alla som åkallar det. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.


Vesper
Den 18 juni 2018, måndag
måndag i 11 veckan 'under året'

(eller - Psalterium 2015)

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O du som jordens grundval lagt
och himlen höljt i stjärnors prakt
och med allsmäktig fadershand
sträckt gränserna kring hav och land.

Du vindar gör till sändebud,
ur stoft och lågor stiger liv,
och folks och hjärtans rådslag, Gud,
likt vattenbäckar leds till dig.

Blås från vårt hjärtas spegel bort
maktlösa gudars döda stoft
— förblandning, falskhet, vantrons bild —
att vi i dig oss själva blir.

Må gammal synd ej gå igen
och plåga oss. Förinta den!
Låt tron gå dit där källan är:
det ljus som skapar, renar, bär.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

Ant. 1 Våra ögon ser upp till Herren, vår Gud, till dess han blir oss nådig.
eller:
Du som tronar i himlen, var oss nådig.

Psalm 123
En bön om trygghet
Två blinda ... ropade: "Herre, Davids son, förbarma dig över oss!" (Matt 20:30)


Jag lyfter mina ögon upp till dig, *
du som tronar i himlen.
     Ja, som tjänaren ger akt på sin herres hand *
     och tjänarinnan på sin härskarinnas hand,
så ser våra ögon upp till Herren, vår Gud, *
till dess han blir oss nådig.
     Var oss nådig, Herre, var oss nådig. *
     Vi är mättade med förakt.
Vi är rikligen mättade med de stoltas hån, *
med de högmodigas förakt.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Våra ögon ser upp till Herren, vår Gud, till dess han blir oss nådig.
eller:
Du som tronar i himlen, var oss nådig.

Ant. 2 Vår hjälp är i Herrens namn, hans som har skapat himmel och jord.

Psalm 124
Vår hjälp är i Herrens namn
Var inte rädd ...ty jag är med dig (Apg 18:9-10)


Om inte Herren varit med oss *
- så må Israel säga -
     om inte Herren varit med oss, *
     när människorna gick till angrepp,
då hade de slukat oss levande, *
när de kom emot oss i rasande vrede,
     då hade vattnen dränkt oss, *
     den strida strömmen gått över oss,
ja, då hade vi gått under *
i de väldiga vattnen.
     Lovad vare Herren *
     som inte gav oss till rov åt deras tänder!
Vi kom undan som en fågel ur jägarens snara: *
snaran gick sönder, och vi kom lindan.
     Vår hjälp är i Herrens namn, *
     hans som har skapat himmel och jord.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Vår hjälp är i Herrens namn, hans som har skapat himmel och jord.

Ant. 3 Gud har utvalt oss genom sin Son och upptagit oss till sina barn.
eller:
Välsignad är Gud, vår Fader, som har välsignat oss i Kristus.

Canticum
Ef 1:3-10

Guds frälsningsplan


Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, *
som i Kristus har välsignat oss
med all andlig välsignelse i himlen,
     han som, innan världens grund var lagd,
     har utvalt oss i honom *
     till att vara heliga och rena inför sig.
Av kärlek har han i förväg bestämt
— så var hans vilja och beslut — *
att uppta oss till sina barn genom Jesus Kristus,
     för att den nåd skulle prisas och förhärligas *
     som han har skänkt oss i den älskade.
I honom äger vi vår frihet, genom hans blod, *
och våra överträdelser är nu förlåtna.
     Så rik är den nåd han har gett oss, *
     den nåd som låter vishet och insikt flöda över.
Han har yppat för oss sin viljas hemlighet, *
det beslut som han i förväg hade fattat inom sig själv,
     den plan som skulle förverkligas när tiden var inne: *
     att i Kristus sammanfatta allt i himlen och på jorden.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Gud har utvalt oss genom sin Son och upptagit oss till sina barn.
eller:
Välsignad är Gud, vår Fader, som har välsignat oss i Kristus.

Kort läsning
Jak 4:11-12


Förtala inte varandra, bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, är du inte lagens görare utan dess domare. Det finns bara en lagstiftare och domare, han som kan rädda och förgöra. Men vem är du som dömer din nästa?

Responsorium

Herre, hela min själ, + ty jag har syndat mot dig.
Herre, hela min själ, + ty jag har syndat mot dig.
Herre, var mig nådig
+ ty jag har syndat mot dig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Herre, hela min själ, + ty jag har syndat mot dig.

Ant. Min själ prisar Herrens storhet, ty han har sett till min ringhet.

Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55


Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.
     Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
     från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.
Stora ting låter den Mäktige ske med mig, *
hans namn är heligt,
     och hans förbarmande med dem som fruktar honom *
     varar från släkte till släkte.
Han gör mäktiga verk med sin arm, *
han skingrar dem som har övermodiga planer.
     Han störtar härskare från deras troner, *
     och han upphöjer de ringa.
Hungriga mättar han med sina gåvor, *
och rika visar han tomhänta från sig.
     Han tar sig an sin tjänare Israel *
     och håller sitt löfte till våra fäder:
att förbarma sig över Abraham *
och hans barn, för evigt.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. Min själ prisar Herrens storhet, ty han har sett till min ringhet.

Förbön

Kristus vill leda alla människor till sanningen och räddningen. Låt oss av hjärtat be till honom:
R. Herre, dra alla till dig.

Välsignad är du Herre, som med ditt blod har löst oss från slaveriet under synd och död
— befria oss till Guds barn fulla frihet.
Skänk din nåd åt vår biskop N. och alla kyrkans herdar
— så att de brinnande i anden förvaltar dina mysterier.
Låt forskarna söka sanningen utan att tröttna
— och ana djupet av din makt och visdom.
Herre, hjälp de ensamma, övergivna och svikna
— så att de känner din närvaro och bygger sitt liv på dig.
Uppta de avlidna i den himmelska staden
— där du med Fadern och Anden skall bli allt i alla.

Fader vår...

Slutbön
Gud, med rätta prisas du som den sol som aldrig går ner. Var vårt ljus när mörkret faller på, och förlåt oss vad vi denna dag har brutit mot ditt bud. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Completorium
Den 18 juni 2018, måndag
Måndag

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)

Hymn

Dig, Fader vår, som världen styr,
anropar vi när dagen flyr.
På vägen vi ej själva ser;
barmhärtighet och skydd oss ge.

Låt natten ge oss vila god,
och skölj oss i dess mörka flod,
att renade till själ och kropp
vi till en ny, ung dag står opp.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss fylla nu och all vår tid. Amen.


eller: När dagen vänder sig... ⇓⇑
eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Ännu en dag... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑

Ant. 1 Du är barmhärtig och nådig, sen till vrede och rik på kärlek.

Psalm 86
Bön under hot och fara
Välsignad är Gud, som tröstar oss i alla våra svårigheter (jfr 2 Kor 1:3,4)


Herre, vänd ditt öra till mig och svåra mig, *
ty jag är fattig och förtryckt.
     Skydda mig, min Gud, ty jag är dig trogen, *
     rädda din tjänare som förtröstar på dig.
Herre, var mig nådig, *
ty hela dagen ropar jag till dig.
     Låt mig få glädjas över din hjälp, *
     ty till dig, Herre, lyfter jag min själ.
Du, Herre, är god och förlåtande, *
stor i nåd mot dem som åkallar dig.
     Lyssna, Herre, till mitt rop, *
     och ge akt på mina böner.
Jag åkallar dig i nödens tid, *
ty du skall svåra mig.
     Herre, ingen är dig lik bland gudarna, *
     inget är som dina verk.
Alla hedningar skall komma och tillbe inför dig, *
de skall ära ditt namn.
     Ty du är stor, och du gör under, *
     du allena är Gud.
Visa mig, Herre, din väg, *
jag vill vandra i din sanning.
     Behåll mitt hjärta vid detta enda: *
     att jag fruktar ditt namn.
Då vill jag tacka dig, Herre min Gud, av allt mitt hjärta *
och ära ditt namn i evighet,
     ty din nåd mot mig är stor, *
     och du räddar mig ur dödsrikets djup.
Gud, fräcka människor har rest sig upp mot mig,
och våldsverkare står efter mitt liv, *
de har inte dig för ögonen.
     Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud, *
     sen till vrede, rik på kärlek och trofasthet.
Vänd dig till mig och var mig nådig, +
ge kraft åt din tjänare, *
och hjälp din tjänsteflickas son.
     Ge mig ett tecken på din godhet: +
     låt dem som hatar mig stå där med skam *
     och se att du, Herre, hjälper mig och tröstar mig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Du är barmhärtig och nådig, sen till vrede och rik på kärlek.

Kort läsning
1 Thess 5:9-10

Gud har inte bestämt oss till att bli offer för vreden utan till att vinna frälsning genom vår herre Jesus Kristus, som har dött för oss för att vi skall leva tillsammans med honom, vare sig vi nu är vakna eller sover.

Responsorium

I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.

Ant. Se, Gud är min frälsning, jag är trygg och fruktar inte; ty Herren, Herren, är min starkhet och min lovsång.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Nunc dimittis
Luk 2:29-32


Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.
     Ty mina ögon har skådat frälsningen *
     som du har berett åt alla folk,
ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. Se, Gud är min frälsning, jag är trygg och fruktar inte; ty Herren, Herren, är min starkhet och min lovsång.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Slutbön
Fader, skänk vår kropp och ande vila och vederkvickelse, och låt vårt arbete i dag bli ett utsäde som mognar till frukt i det eviga livet. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen.

Maria-antifon

Salve Regina, mater misericordiae,
vita, dulcedo et spes nostra, salve.
Ad te clamamus, exsules, filii Evae.
Ad te suspiramus, gementes et flentes
in hac lacrimarum valle.
Eia ergo, Advocata nostra,
illos tuos misericordes oculos
ad nos converte.
Et Iesum, benedictum fructum ventris tui,
nobis post hoc exsilium ostende.
O clemens, o pia,
o dulcis Virgo Maria.

eller: (översättning) Himlarnas drottning... ⇓⇑
eller: Sub tuum praesidium... ⇓⇑
eller: (översättning) Vår tillflykt... ⇓⇑
eller: Ave, stella matutina... ⇓⇑
eller: (översättning) Var hälsad, morgonstjärna... ⇓⇑
eller: Mundi Domina... ⇓⇑
eller: (översättning) Världens härskarinna... ⇓⇑






Texter från: "Kyrkans dagliga bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1990 Tryckt med bidrag från Missionary Oblates of Mary Immaculate, United States Province, överlämnat till minne av bp John Taylor OMI.
Läsningar från "Läsningar till Kyrkans Dagliga Bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1996.
Förord till "Kyrkans dagliga Bön" av bp Hubertus Brandenburg